En dag med Jörgen, mycket av det vi gick igenom idag var en repetition från förra gången. Bland annat gick vi återigen igenom vad ett fonem är och hur många fonem det finns i svenskan. Ett fonem är det minsta betydelseskiljande språkljudet och det finns totalt 36 stycken i svenskan varav 18 stycken är vokalfonem och 18 stycken är konsonantfonem. Jörgen anser att detta är oerhört viktigt att känna till och att det därför tåls att upprepas.
Vi gick även igenom vad en stavelse är och att det är stavelserna som ger rytm i melodier. Det brukar vara lika många toner som stavelser. Vad är då en stavelse? Jo, det är en liten ljudföljd innehållande en vokal, vokalen kan själv vara stavelsen eller så står den mellan två konsonater eller bakom en, två eller tre konsonanter. Vid sång är vokalerna bra då man kan hålla ut tonerna på dessa.
En vers är rytmiskt gjord, regelbunden och kan innehålla rim. Vad är det då för skillnad mellan rim och rytm? Jo, ett rim har återkommande ljudlikheter såsom börjerim, inrim eller slutrim. En rytm har återkommande betonade stavelser och växlingar mellan starkt och svagt. För att en text ska bli rytmisk kan man flytta/ändra den betonade stavelsen. Jörgen gav ett exempel på en sång där betoningen förskjutits nämligen i "Tryggare kan ingen vara" där man inte sjunger tryggare som man vanligtvis säger ordet.
Om man skriver en vers kan det vara bra att tänka på att det finns olika formfaktorer som man bör ta hänsyn till.
- Radskiften, en vers består ofta av korta rader och avhuggna högerrader
- Pauser, för att texten ska flyta på kan man ta hjälp av pauser
- Rytm, för att versen ska bli rytmisk bör man tänka på vad som betonas
- Klang och rim, verser består ofta av slutrim
- Fokus på vaje ord
- Bildspråk, man kan använda sig av symboler, metaforer och liknelser
- Varierad upprepning, säga samma sak fast på olika sätt använda sig av olika liknelser
- Slutknorr, ett överraskande slut där man helt bryter mönstret
Efter Jörgens föreläsning fick vi sitta i grupperna och analysera några texter var. Hur såg texterna ut, var de beskrivande eller berättande, hade de rim och vad för slags rim i sådana fall, var raderna korta eller långa, var låg betoningarna, detta var några av sakerna vi skulle titta efter.
Hur kan jag komma att använda mig av detta i mitt kommande yrke?
Något som hade varit kul vore att sätta ord till barnens teckningar tillsammans med barnen, då kan det vara bra att veta hur/ och vad man bör tänka på när man skriver en vers. Det kan vara bra att veta att det finns olika slags rim och att man kan skapa en rytm genom att betona olika stavelser. Om man skulle köra fast kan man gå till olika barnvisor och se hur de är uppbyggda, finns det rim, var ligger betoningarna och så vidare.
De flesta barnen tycker nog att det är kul att leka med språket och genom att få en inblick i språkets uppbyggnad kan man kanske lättare leka med språket tillsammans med barnen. Genom att flytta betoningen och ändra sin ljudkurva kan en text bli väldigt knasig. Vissa barn kan behöva träna extra på vissa ljud och uttal och genom att tillsammans leka med språket kan det bli ett lustfyllt lärande för barnen, vilket är något man bör sträva efter. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 5) lyfter att förskolans uppdrag är att göra verksamheten rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94, s. 5) menar att skolans uppdrag är att se till att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Vad kan då vara bättre än att leka med språket och skapa nya, roliga och knasiga texter tillsammans med barnen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar