Jörgen lyfte att barnen på förskolor och skolor ska ha möjlighet att rimma mycket, så att de får en språkmedvetenhet som kan underlätta för dem när de ska börja läsa och lättare kunna knäcka läskoden. Detta är även något som Jederlund (2002, s. 98) lyfter, han hänvisar till studier som gjorts som visar att barn som rimmat och ramsat mycket får en underlättad läs- och skrivinlärning, på grund av att rimmen och ramsorna hjälper barnen att utveckla en fonologisk medvetenhet.
Vi fick senare under dagen sitta tillsammans i våra grupper och analysera några texter. Vi skulle bland annat se om det fanns några rim (in-rim, börje-rim eller slut-rim), var betoningen låg, hur många stavelser olika ord bestod av och om texterna gick att klappa i fyrtakt. Vi fick även läsa med olika prosodiska parametrar såsom olika tempo, intonationer, betoningar, röstlägen, markerade pauser och olika känslor. I slutet av lektionen samlades hela gruppen igen och vi fick läsa upp några exempel på hur vi hade arbetat med texterna under dagen. Här blev det verkligen tydligt hur rösten och inlevelsen spelar roll för hur texter uppfattas, det kan vara bra att ha med sig ut i barngrupperna. Hur jag läser en text kan påverka barnens upplevelse av texten, blir den skrämmande, rolig, tråkig eller knasig?
Referenser:
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar