fredag 13 maj 2011

MING med Torben Stenberg 13/5 - 2011

Idag fick vi besök ifrån Dalarna i form av Torben Stenberg, verksam förskollärare och utbildad musikterapeut. Han kom att lyfta begreppet MING som står för Musik Introduktion för Nybörjare i Grupp. Vi som förskollärare har privilegiet att kunna strunta i vad som är rätt och fel gällande musik och bara spela och musicera för att det är roligt. Vi ska så ett frö hos barnen och alla ska kunna vara med, huvudsaken är att vi spelar. 

Han nämnde tre delar i musiken som skapar en helhet, dessa tre var ljud, puls/rytm och toner. Det var utifrån de tre delarna som vi jobbade under dagen. Vi fick bland annat göra en ljudsaga, Torben berättade vad som hände och vi fick komma på passande ljud till, antingen med hjälp av kroppen eller instrument. Det visade sig att instumenten var överflödiga, med hjälp av kroppen kan man nästan komma på hur många ljud som helst. För varje ljud kom vi även på en symbol som vi skrev upp på tavlan och som fick representera ett särskilt ljud. Torben liknade detta med att läsa, där varje symbol är en ljudenhet precis som bokstäver är när man läser. Att jobba med ljudsagor kan därför vara en bra och lustfylld förberedelse inför läs- och skrivinlärningen. Detta kan kopplas till läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) där det står att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner".






Torben hade även med sig några olika instrument som vi fick spela på. Däribland flöjter som spelade en ton, han hade sex flöjter med olika toner, varje flöjt var märkt med en färg och varje färg representerade en ton. Vi fick spela en melodi tillsammans på flöjterna, Torben hade med sig olika färprickar som vi fick spela efter så det var till att man var uppmärksam på vilken färg det var som man skulle spela på.



Två andra instrument som Torben hade med sig var bygelgitarr och ensträngad bas. Även bygelgitarrerna utgick ifrån samma princip som fljöterna. Det fanns ett ackord som var grundackordet, sen bytte man ackord genom att flytta en bygel antingen till höger eller vänster beroende på vilket ackord man ville spela. Även ackorden var färgmärkta så det räckte att man följde färgerna för att veta vilket ackord som skulle spelas.










Tack Torben för en rolig och givande dag, jag säger som jag sagt innan
"varför krångla till det"!

torsdag 12 maj 2011

Musikprojekt 9-12/5 - 2011

Måndag och sista dagen innan premiären av föreställningen!
Cecila var med oss under dagen och kom med tips, idéer och synpunkter på föreställningen och arbetet runt omkring. Vi tränande på med ordinare "skådespelare" och med våra stand-in, alla gör verkligen ett kanon jobb! Kören fick lite coachning och hjälp på vägen. Jag är själv med i kören och känner en trygghet i att inte behöva stå där själv och det blir en härlig gemenskap (vore det inte för den lilla detaljen att jag inte kan sjunga kanske jag skulle gått med i en kör även privat). Cecilia har jobbat med att försöka få kören att titta på publiken istället för mot scenen, och även att vi ska förmedla ett budskap och måste därmed vara noga med att vi uttalar alla orden ordentligt och lever oss in i det vi sjunger. Trots att jag inte varit med hela tiden på grund av sjukdom kan jag ändå känna att jag har utvecklats tillsammans med kören, från att  ha stått och nästan bara viskat fram sångtexterna till att verkligen ta i och försöka förmedla ett budskap.

Alla föreställningar har gått bra och vi har fått positiv kritik av vår publik. Barnen har verkligen varit delaktiga i teatern och kommenterat vad som hänt på scenen. Under föreställningen för andra studenter var publiken inte alls lika med på noterna som när vi spelade för barnen, usch vad man blir tråkig när man växer upp (inte alla, men många). Även om studenterna inte var lika delaktiga som barnen så uppskattade de ändå föreställningen och tyckte att vi gjort ett kanon jobb med föreställningen och förmedlade ett bra budskap.















  • Ingen annan ska säga åt dig vad du inte kan bli, man kan bli det man vill.
  • För att få en vän måste man vara en vän.
  • Ju fler vänner man har dessto roligare har man!

Vi tog tillvara på Maries idé med att stå med ballonger och vänta på barnen när de skulle gå tillbaka till förskolorna. Vi fick dock släppa idén med att alla skulle få röda ballonger, och istället för helium i alla ballonger hade vi blivit sponsrade med ballong-pinnar från McDonalds. Samtidigt som vi stog och väntade på barnen sjöng vi samma melodi som avslutade hela föreställningen "Hejdå, tack och adjö"


En kommentar som bandet verkligen ska ta till sig var när Jörgen trodde att vi hade playback för att musiken lät så bra!

Under de här tre intensiva veckorna har vi lärt oss att verkligen lyssna på varandra och att nyckeln till framgång är kommunikation. Vi har växt i våra roller och på så sätt fått ökat självförtroende. Vi har experimenterat och testat varandras idéer för att se vad som fungerar och inte. Sammanhållningen i gruppen har ökat och vi har lärt känna varandra på ett helt nytt sätt och sett sidor hos varandra som vi inte skulle fått se annars. Härligt jobbat!

Genom att göra ett sånt här musikprojekt tillsammans med barnen kan de få med sig lika mycket som vi har fått. I läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 9) står bland annat att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler". Detta gör man i allra högsta grad då man arbetar tillsammans i ett sånt här projekt, det gäller att lyssna till alla så att alla känner att de är delaktiga och gör skillnad.

Vidare lyfter Lpfö98 (s. 10) att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning". När vi arbetar på scenen får barnen träna på hur man rör sig för att förmedla budskap, både själv och tillsammans med andra. De får utifrån Lpfö98 en chans att "utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning", hur stor är scenen, var sitter publiken och hur ska man stå vänd och så vidare. Då vi arbetar med att göra kulisser använder barnen sin finmotorik när de klipper, klistrar, målar och så vidare. När vi arbetar med kulisserna utvecklar barnen även "sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" (Lpfö98, s. 10).

Vi använder oss även av språk, matematik, naturvetenskap, begrepp och mycket mer som går att koppla till läroplanen. Jag har nu endast lyft endel som läroplanen lyfter att man ska arbeta efter, men det går att hitta hur mycket som helst. Gör man ett sånt här projekt med barnen behöver man inte vara rädd att man inte jobbar utifrån läroplanen. Så nu gäller det bara att ta mod till sig att våga starta upp ett projekt och låta barnen vara delakiga, man behöver inte veta var det leder, våga släppa kontrollen och improvisera mera!

fredag 6 maj 2011

Musikprojekt 2-6/5 - 2011

Under måndagen jobbade alla grupper på enskilt, för att under tisdagen träffas och spela upp för Cissi för att få kommentarer om hur vi kan jobba vidare.



Jag blev tyvär sjuk under veckan och missade hur det gick på alla övningar tillsammans, men jag har förstått att det fanns många olika viljor och förslag. Men när jag kom i slutet av veckan var jag imponerad av gruppen! Tänk vilket arbete alla har lagt ner, och trots alla viljor har man ändå lyckats komma överens och komma så här långt!

För att jag ändå skulle vara lite delaktig har jag suttit hemma och gjort ett fodral till cd-skivorna som varje barngrupp ska få med sig hem efter föreställningarna. I cd-fodralet står alla sångtexter samt vilka som har gjort text och musik till dem, även låtarnas längd står med. Jag har också följt arbetets gång på ping pong och varit delaktig via pim.

Så här ser texten på baksidan av cd-fodralet ut:

Musiken från föreställningen om
Draken Drakos äventyr

1. Draken Drako 1.57
Text & musik: Malou Andersson, Miriam Karlsson,
Malin Makhzomi & May Yousef
2. Prinsessan 1.20
Text & musik: Maria Arberger, Ida Karlsson, Malin Karlsson
Wannebrant & Teuta Shporta
3. Jag vill ha en vän 1.46
Text & musik: Amanda Ahlqvist, Marie Becker, Sandra Jonsson
& Katerina Voutsina
4. I min säng 2.10
Text & musik: Sara Berglund, Ida Larsson & Linnéa Larsson
5. Draken och Stina 1.43
Text & musik: Marie Edvardsson, Anna Freed,
Karin Söderström & Sanna Viveland
6. Hej hå 2.51
Text & musik: Emelie Andersson, Thomas Arens-Fredin,
Sofie Hellgren, Maria Ledinski, Sanja Magnusson Varic,
& Sara Svensson

 
Tillsammans i gruppen har vi även skrivit ett paper där vi skrivit ner processen och styrkt med olika referenser varför vi arbetat som vi gjort, och hur arbetet kan se ut i barngrupp.

Vi började med att planera tillsammans med övriga i klassen vilken rekvisita som skulle vara med i musikteatern. Manusgruppen skrev en lista till oss (rekvisitagruppen) med önskemål på olika artefakter som skulle behövas i musikteatern. Vi i rekvisitagruppen fördelade de olika projekten mellan oss. Därefter satte vi igång med vår skapandeprocess och under hela tiden hade vi ett nära samarbete med de andra grupperna särkilt då manusgruppen.

I den reviderade läroplanen (2010, s. 12) står det att: ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.
Vi anser att barnen kan bli delaktiga genom att få erfara olika uttrycksformen, men att de med fördel också bör ingå i processen som är viktigare än slutprodukten vilket kan vara bra att tänka på om man ska göra ett liknande projekt i barngrupp. Det ger nämligen barnen tid att reflektera och använda sig av sina estetiska förmågor. Genom att få barnen delaktiga i en process blir deras tankar och erfarenheter det som genomsyrar själva slutprodukten. Vi anser också att genom att få barnen delaktiga i processen från början gör det att de får lättare att utforska sin identitet och att känna sig tryggare i gruppen

Liknande teorier nämns även i ”Barnkonventionen” (2009) där det står skrivet att: utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är bild, lek och estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg att använda sig av och genom att göra ett liknande projekt som vårt får man in alla dessa delar och mycket mer. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) anser att aktiviteter är bra för barns självständighet samt ger dem en inbjudan till engagemang och samspel med andra barn. Ett projekt eller tema skapar många situationer där barnen får möjlighet att interagera med varandra och tillsammans hitta lösningar på olika problem som kan uppstå.

I musikteatern finns ett stycke där draken lägger sig för att sova, för att förtydliga detta för barnen har vi gjort ett fönster där stjärnor ”lyser”. Om man gjort detta didaktiskt i ett samarbete med barnen hade man kunnat arbeta med matematik under arbetets gång genom att till exempel: fråga barnen hur många stjärnor som finns och vilka som är små och stora får vi in både matematik och språk.

Uddén (2004) menar att det är viktigt för barns utveckling att de får se exempelvis bokstäver, siffror, tavlor med mera för lärandet. Hon anser att om barnen ser alla dessa symboler i en tidig ålder kan de lättare återkoppla till det senare i livet. Barnen kan också använda symbolerna som en inlärningsmetod senare i utvecklingen. Förförståelsen är väldigt viktig för barnen.

Vi har gjort en buske som skall stå på scenen, där prinsessan kommer gömma sig bakom. Detta kan man också arbeta didaktiskt med genom att prata med barnen om begrepp som vilken form busken har och begrepp som bakom och framför i och under samt figurer och volym.

Vi har även gjort dekor, där vi målat landskap och djur. I den reviderade Läroplanen (2010, s.11) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Genom att låta barnen vara delaktiga i processen så som att måla kulisser och samtidigt prata om djur och natur ger man dem möjlighet till ett lustfyllt lärande inom naturvetenskapliga ämnen.

Vi har även sytt en draksvans, där vi började med att göra en mall i papper och därefter målade mönstret på tyg vilket vi sedan klippte ut. Därefter räknade vi hur många taggar som skulle vara på svansen. Sedan tog vi räta mot räta och sydde ihop de olika delarna till drakens stora svans. Avslutningsvis målade vi svansen grön.

I bildsalen där vi främst arbetade står allt material tillgängligt och synligt. Det gjorde det lättare för oss att skapa de olika föremål som behövdes eftersom man lätt kunde få en överblick av vad man hade för material att utgå ifrån. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) skriver att det är viktigt att materialet står framme och är tillgängligt för barnen så att de på egen hand när de känner för det gör egen musik. I den reviderade Läroplanen (2010, s 13)står det så här: ”…förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga”. Vi anser att det är viktigt att skapa en miljö där allt material är tillgängligt för att barnen själva skall kunna styra över sitt skapande få möjlighet att använda sin kreativitet fritt.

Genom det vi gjort under vårt projekt har vi haft en önskan om att förstärka barnens upplevelse och göra själva musikteatern mer levande för dem. Detta tror vi kan leda till att de tar med sig upplevelsen de får i sin egna fria lek då de kommer tillbaka till sin verksamhet. Det har också gett oss många bra insikter till hur vi själva vill arbeta med teman och projekt när vi är färdigutbildade pedagoger.


Referenser
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Moreno, Jessica Perez; Malagarriga i Rovira, Teresa (2010) Discovering Music through Chick Corea in Early Learning Centers in Spain: Proposals and Materials. General Music Today; v24 n2 p4-8 Jan 2011
Databas: ERIC

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk. Författaren och studentlitteratur.


fredag 29 april 2011

Musikprojekt 27-29/4 - 2011

Rekvisitagruppen har en lista på allt som behöver göras och arbetet flyter på bra, här håller några på att måla den stora kulissen.

















Vi har beslutat att det blir fyra föreställningar, tre för barngrupper och en för övriga studenter. Anledningen till detta är att det endats får vistas 70 personer i dramasalen åt gången och det är sammanlagt över 90 barn som vi har tänkt bjuda in, detta innebär att vi kan bjuda in cirka 30 barn varje föreställning. Barngrupperna är inbjudna tisdag, onsdag och torsdag förmiddag mellan kl. 10.00-10.30 och studenter är välkomna på tisdag eftermiddag mellan kl. 13.00-13.30. Inbjudningarna är utskickade och Marie Simonsson kommer lägga upp ett anslag på ping pong där övriga studenter bjuds in. För att ha koll på hur många som kommer och att det inte blir för många, sitter en lapp på dörren till musiksalen där studenter kan skriva upp sig om de är intresserade av att komma.

Så här ser inbjudan ut som gått ut till barngrupperna







































Vi har även haft vårt första generalmöte under fredag eftermiddag, närvarande var jag (rekvisita, hade även stöd av Sanna), Malou (musik), Sara B (manus) och Marie Simonsson. Alla rapporterade hur respektive grupp låg till och om de behövde hjälp med något. Vi diskuterade även att det vore roligt om alla barnen fick med sig en röd ballong efter föreställningen, alla ska leta efter röda ballonger hemma. Marie föreslog att vi skulle kunna stå nere i entrén med varsin ballong när barnen kommer ner och ska tillbaka till förskolorna. För att ballongerna inte ska hänga ska vi kolla upp om vi kan få tag i helium.

tisdag 26 april 2011

Musikprojekt dag 1 26/4 - 2011

Första dagen på vårt gemensamma musikprojekt. Under dagen delade vi in oss i tre olika grupper; Teater/manus, Rekvisita/ljud och Musiker. Alla fick själva bestämma i vilken grupp de ville vara delaktiga. Jag själv valde att vara med i rekvisita gruppen, detta av flera anledningar. Det hade varit väldigt roligt och utvecklande att vara med i musiker gruppen och verkligen lära sig spela instrument, men med tanke på att jag för tillfället läser dubbla kurser kände jag att min tid inte skulle räcka till. Detsamma gällde teater och manus gruppen. Genom att vara med i rekvisita gruppen skulle jag verkligen kunna vara aktiv och delaktig när jag är där, men utan att känna pressen att behöva öva på ett manus eller ett instrument utöver tiden i skolan.

Under dagen lyssnade vi även igenom de låtar som vi gjort i de olika grupperna tidigare i kursen, för att hitta en röd tråd och en meningsfull handling i teatern. Vi kom överens om att lagom tid för föreställningen skulle vara 30 minuter så att barnen skulle orka sitta still och inte tappa intresset. Ålder på barnen för föreställningen kom vi överens om att 4-6 åringar skulle passa bra och vi diskuterade även vilka som var intresserade av att bjuda in sina vfu-platser till föreställningen. Innan vi delade upp oss i respektive grupper utsåg vi en general/kontaktperson från varje grupp som skulle träffas med jämna mellanrum och kolla av läget. Vi insåg även att det skulle komma att krävas mycket kommunikation mellan grupperna för att allt skulle flyta på och för att vi skulle veta hur de andra arbetade och tänkte kring olika saker som dök upp.

onsdag 20 april 2011

Studiebesök 20/4 - 2011

Idag när jag gick hem från tågstationen passerade jag en lekplats. Där stod en man/pappa med gitarren i högsta hugg och spelade och sjöng tillsammns med en grupp barn. Barnen var i blandade åldrar från hans dotter i tre års åldern och upp till tolv-åringar. Det var en härlig syn att se, att musiken kan skapa en sådan gemenskap. Det var även kul att se att någon ger barnen möjlighet att få lyssna och vara delaktiga i livemusik, alla barn kanske inte får den möjligheten annars. Om man kan spela ett instument och sjunga så är det ju jätte bra att man tar med gitarren ut i det offentliga och delger andra barn den musiken istället för att bara sitta hemma och spela eller kanske bara för sådana man känner.

fredag 15 april 2011

Improvisation med Martin Holmlund 15/4 - 2011

Med improvisation menas att man inte exakt vet vad som ska hända eller hur resultatet kommer att bli, men man är ändå inte oförberedd. Barn improviserar intuativt med musik, de testar ljud, leker och utvecklar dessa. Barns kreativa flöde är även bättre än vuxnas, de kan hitta på de mest fantastiska saker. Men med tiden lär sig barnen vad som är socialt accepterat och får därmed begränsningar som hämmar deras kreativitet. I förskolan ska vi skapa miljöer så att barnen kan stimulera sig själva och varandra. Vi som pedagoger ska jobba med barnens perception och utveckla deras förmåga att ta in och uppfatta olika saker. Vi fick göra ett moment som övar perceptionen, alla skulle klappa händerna men man fick inte klappa samtidigt som någon annan. I denna övning gäller det att ha koll på hela gruppen samtidigt, man får med både det sociala och det kommunikativa. Ute i barngrupp kan det vara lagom att ha med 4-5 barn, för att lättare kunna ha koll på alla.

Barnen måste få närma sig instrument på olika sätt inte bara genom att lära sig spela "riktigt", de måste få utforska instrumenten, testa hur instrumenten kan låta och testa att återskapa olika ljud. Alla föds med olika förutsättningar och barnen måste därmed få många olika möjligheter att uttrycka sig. Med hjälp av instrument kan man uttrycka känslor, hur låter det när man är ilsken, rädd, hotfull, glad eller drömmande. Vilka instument passar bäst att använda för att förmedla de olika känslorna? Genom att arbeta så här med barnen får de ett utifrån perspektiv på känslor, de får ett nytt sätt att se på de olika känslorna och får en chans att uttrycka dem.

Under dagen fick vi gestalta en saga utan ord och utan rekvisita, sen fick vi göra den en andra gång och då fick den andra gruppen spela instrument till samtidigt som vi gestaltade. Vi fick sedan lyssna till resultatet vilket var ganska häftigt, man kunde genom de olika ljuden veta precis var i sagan vi befann oss. Martin menar att detta även är något man kan arbeta med barn med, har man små barn kan man börja på en "lättare" nivå genom att låta några barn spela instrument till när några andra barn springer, smyger och så vidare.

Genom att arbeta med improvisation och med att förmedla olika känslor och händelser med hjälp av ljud, instrument och kropp i barngrupp arbetar man efter vad som står i läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) under mål för utveckling och lärande, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, röresle, sång och musik, dans och drama".

När vi gjorde denna övningen fick jag verkligen en tankeställare "varför krångla till det?", det var inga problem att se vilken saga den andra gruppen gestaltade trots att de inte sa något eller använde sig av någon rekvisita. Jag tror att man ute i verksamheten förstorar upp allting och gör en stor grej av det, istället för att bara spela upp en saga spontant. Sen när vi gick igenom de olika känslorna i sagan fick vi med väldigt mycket som vi inte hade tänkt på från början. Det är klart att man ska ha en tanke med det man gör men samtidigt så behöver man inte göra så stor grej av själva uppspelandet. Barnen har en bra fantasi och kan nog föreställa sig minst lika bra som vi gjorde idag.

Till sist måste jag säga att det var en väldigt givande dag, jag har fått mycket inspiration och insett att man inte måste krångla till allting.

fredag 8 april 2011

Studiebesök i Falun 8/4 - 2011

Ikväll har jag varit på studiebesök på ett uteställe i Falun. Jag besökte det tillsammans med min syster och hennes kille och den musik som spelades var en helt ny upplevelse för mig. Det var ett band från USA som heter JT Coldfire och spelar blues. Min systers kille spelar själv gitarr i ett band och hade hört att killen som sjunger skulle vara väldigt bra på gitarr. Till en början utmärkte han sig inte men sen stylade han lite och spelade bland annat med tänderna!!
                                                                     JT Coldfire
Det jag fastnade för var hur bra det kan låta med munspel och hur bra det gjorde sig till denna musiken. Då jag inte lyssnar på blues i vanliga fall var det bra att min syster och hennes kille tog med mig till detta ställe, det var roligt att bli introducerad till en helt ny musikgenre och det var en härlig stämmning när de spelade men jag vet inte om det är någonting som jag skulle lyssna till hemma. Men genom att ha fått en ny musikgener presenterad kunde jag ju ha fastnat för den och detta kan vara bra att tänka på i sitt kommande yrke, att man presenterar olika sortsers musik för barnen för att de ska kunna hitta sin egen musikstil och få chans att lyssna på den musiken de tycker om.

tisdag 5 april 2011

Inspelning 5/4 - 2011

Idag fick vi gå in i studion och spela in våran låt. Igår hjälpte Jörgen oss med att komma på en ny melodi till vår text, eftersom vi tidigare utgått från pippi långstrumps melodi. Att få spela in i en studio var verkligen en upplevelse, vi både sjöng och spelade olika instrument tyvärr var ingen i vår grupp så jätte säker på gitarr så den biten hjälpte faktiskt Tobias oss med. Vi delade upp sången så att alla sjöng i refrängerna sen sjöng Karin och Anna första och tredje versen och jag och Sanna sjöng andra versen. Karin och Anna sjöng väldigt lika och därför blev det att de sjöng ihop. Jag och Sanna hade lite svårare att bli samstämmiga, jag sjunger nog lite ljusare och högre än övriga och det blev nog att Sanna hakade på mig istället för tvärtom. Det var ju tur att man kunde spela in flera gånger och ta det som blev bäst! Det var verkligen en upplevelse att få sjunga och spela in i en studio men för min del räcker det att ha sjungit i en studio en gång, sen överlåter jag detta till dem som verkligen kan sjunga.

Bakgrundsmusiken består av Sanna på trumma, Karin på ägg/maracas, Anna spelade bas, jag  kompade på piano och Tobias var så snäll så att han spelade gitarr. Även om jag inte spelat piano innan så kände jag mig tryggare med det än att sjunga, för rösten känns på något sätt mer utlämnande än att spela på ett instrument.

När vi lyssnade igenom låten när vi var färdiga blev man stolt över gruppen, att detta är resultatet av något som vi gjort från grunden tillsammans.
Den gröna draken by Marie10


Draken och Stina

Refr.
Jag är den gröna draken
den fina gröna draken
hej här kommer draken
boom tjicka boom  Boom boom


Vers 1
Jag har stora fötter
Och en svans med massa taggar
Röd ballong i handen
Det är också vad jag har
Den har jag fått av Stina
Den söta och den fina
Hon har stora fötter
Precis som lilla jag

Refr.
Jag är den gröna draken
den fina gröna draken
hej här kommer draken
boom tjicka boom  Boom boom
 
Vers 2
Jag har vart på disco
Där vi dansa och hoppa
Åt en massa popcorn 
Och svängde hit och dit
Där dansa jag med Stina
Den söta och den fina
Hon åt en massa popcorn
Precis som lilla jag


Refr.
Jag är den gröna draken
den fina gröna draken
hej här kommer draken
boom tjicka boom  Boom boom

Vers 3
När jag var på vandring 
Och kom till stora ängen 
En farlig otäck fjäril 
Kom flygande mot mig 
Då sprang jag hem till Stina
Den söta och den fina 
Hon för mig förklara 
Att fjärilar är bra

Refr.
Jag är den gröna draken
den fina gröna draken
hej här kommer draken
boom tjicka boom  Boom boom
Jag är den gröna draken 
boom tjicka boom  Boom boom

måndag 28 mars 2011

Dans 28/3 - 2011

En heldag med dans, både att följa och sätta ihop en egen dans. Douglas dotter Elena kom och hade en dansgenomgång med oss för att vi skulle få lite inspiration och lära känna våra egna kroppar bättre. Vi blev sen indelade i tre olika grupper och skulle sätta samman rörelser till en eller två danser. Gruppen jag var med i valde att arbeta utifrån Eric Saades låt från melodifestivalen 2011 "Popular", detta för att han är en stor idol hos många barn. Vi började med att lyssna lite på låten och kom på rörelser allteftersom, vi valde att namnge de olika rörelserna till exempelvis blåsande träd, flygande fågel och solen, så att barnen skulle ha något att jämföra med. Vi valde även att endast ha några rörelser så att det skulle bli ett igenkännande hos barnen, åldrarna vi riktade in oss mot var 4-5 år.


1. Trampa på stället
2. Solen
3. Blåsande träd
4. Snurrande träd
5. Blåsande träd
6. Trampa på stället
7. Flygande fågel
8. Blåsande träd
9. Snurrande träd
10. Blåsande träd
11. Trampa på stället
12. Flygande fågel
13. Stopp höger, stopp vänster
14. Solen
15. Blåsande träd
16. Snurrande träd
17. Blåsande träd
18. Högt träd

Genom att dansa med barnen ger vi dem möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, detta är något som läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) lyfter att vi i förskolan ska sträva efter att varje barn får chans/möjlighet att utveckla.

Efter den här dagen gissar jag på träningsvärk imorgon!!

fredag 25 mars 2011

Att känna rörelse 25/3 - 2011

Vi började dagen i dramasalen med lite teori hämtat ur nedanstående bok "Att känna rörelse - en danspedagogisk metod" av Elisabet Sjöstedt Edelholm och Anne Wigert utgiven 2005.
Att känna rörelser kan vara att kunna vrida, sträcka och böja på vissa kroppsdelar. Att veta skillnad på högt och lågt, lätt och tungt, och även framåt och bakåt. Att kunna avväga sin kraft kanske inte alltid är så lätt, så då får man arbeta med att kunna dosera sin kraft och ta i lagom mycket. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) lyfter att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning". Vi fick testa att föra och följa varndra två och två genom att hålla fingertopparna mot varandra och den som skulle följa fick blunda. Detta kan vara ett exempel på hur man kan träna på att dosera sin kraft, man måste ta i lagom mycket för att den andra ska känna var den ska gå någonstans. Med mindre barn kan man börja med att de får hålla varandra i händerna och följa med öppna ögon, allteftersom barnen klarar av detta kan man höja svårighetsnivån.

Vissa barn kan behöva en förebild när de ska röra sig till musik, det finns både för och nackdelar med detta. Ett sätt att flytta fokus från ens egna rörelser kan vara att använda sig av rekvisita till exempel "dansband", barnen kan då fokusera på att få bandet att röra sig och rör då även sin egen kropp. Lpfö98 lyfter att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga".  Från att barnen rör sig runt i rummet själva kan man övergå till att de rör sig två och två och ska härma varandra. Detta brukar kunna gå bra även för tillbakadragna barn, då fokus är på bandet och inte barnet.
Det finns även färdiga rörelsetexter till musik, vi fick lyssna och röra oss till "En hatt, ett paraply och en regnrock" från skivan "KLARA färdiga GÅ!". Innan vi satte på musiken gick vi igenom texten och kom överens om vilka rörelser vi skulle kunna göra till, men när musiken startade stämde inte riktigt hastigheten på låten med de röreslerna vi kommit överens om så då fick vi vara kreativa och komma på hur man skulle lösa det. Vi rörde oss även till texten i "Boggie rock" från skivan "Musikul", där fick var och en röra sig valfritt när de sjöng "boggie rock" annars rörde vi oss som de sjöng.
 


torsdag 24 mars 2011

Vfu dag 4 24/3 - 2011

Momentplanering


Vad: Vi ska sjunga en sång som handlar om färgerna och göra tecken som stöd till, barnen är mellan ett och tre år. Andra gången vi sjunger sången ska barnen även få använda rytmikinstrument med samma färger som vi sjunger om. Tanken är att de barnen med blå instrument ska spela när vi sjunger om den blå snickaren och så vidare.

Sången heter ”Färgerna” och går så här:

1. Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud,
röd, röd, röd är rocken som jag bär.
Allt som är rött det tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandsoldat.

2. Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud,
grön, grön, grön är rocken som jag bär.
Allt som är grönt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägare.

3. Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud,
blå, blå, blå är rocken som jag bär.
Allt som är blått det tycker jag är vackert
för min lilla vän är snickare.

4. Vit, vit, vit är mössan på mitt huvud,
vit, vit, vit är rocken som jag bär.
Allt som är vitt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är bagare.

5. Svart, svart, svart är mössan på mitt huvud,
svart, svart, svart är rocken som jag bär.
Allt som är svart det tycker jag är vackert
för min lilla vän är sotare.

Hur: Vi samlas på mattan och sjunger sången och gör tecknen tillsammans och barnen får haka på allteftersom de kan. Andra gången vi sjunger igenom sången kompar jag på gitarr och barnen får välja varsitt instrument att spela på. Instrumenten har olika färg och jag förklarar att när vi sjunger om till exempel färgen blå ska de barnen med ett blått instrument spela medan de andra barnen sjunger med och gör tecknen.

Varför: Vi sjunger sången om färgerna så att barnen ska bli bekanta med olika färger, vi förstärker även färgerna genom att göra tecken som stöd till. Vi kommer även att göra tecken för andra ord i sången såsom mössa, rock, vacker samt de olika yrkena, detta för att förstärka sångens textmässiga innehåll. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 11) lyfter att förskollärare har ansvar för ”att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling”. Detta efterföljs då vi använder oss av både det verbala språket i sångtexten samt när vi använder tecken som stöd för att förstärka innehållet. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 7) menar även ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande”. Genom att låta barnen själva vara med och spela på instrument till sången får de chansen att utveckla sin kommunicerande förmåga med hjälp av olika uttrycksformer både sång, musik, tecken och rytmik.

Utvärdering: Efter att min handledare läst min momentplanering, ansåg hon att det kunde bli för mycket för barnen att först göra tecken som stöd och sen spela på instrument. Så istället gick vi rakt på instrumentspelandet, efter att vi sjungit en "klapp-sång" som de brukar sjunga varje samling. Jag hade med mig en liten låda som jag hade några olika instrument i och efter att jag förklarat vad vi skulle göra fick alla barnen välja varsitt instrument. Barnen var väldigt ivriga på att få välja instrument ur lådan och det blev lite smått kaos. Men alla barn fick tillslut varsitt instrument, eftersom det var första gången så ser jag inte det som ett problem, utan hade jag gjort detta flera gånger hade barnen kanske inte varit lika ivriga varje gång och man hade kunnat skicka runt lådan istället, kanske under tiden vi sjungit en sång.

Jag förklarade sedan att vi skulle börja sjunga om den röda färgen och undrade vilka barn som skulle spela då och barnen pekade på de barn som hade röda instrument. När vi väl började sjunga så spelade de flesta barnen med, även de som inte hade röda instrument. När första versen var slut tystnade alla och jag frågade vilka barn som hade gröna instrument eftersom nästa vers handlade om färgen grön och så vidare. Trots att de flesta barnen spelade med under alla verser så var de ändå med på de olika färgerna och visste vilka barn som hade "rätt" färg på sina instrument. Jag kompade på gitarr under hela sången och sist jag spelade så fokuserade några barn väldigt mycket på den, men nu när barnen hade egna instrument så var gitarren inte lika intressant. Eftersom samlingen blev lite kortare än vad jag planerat och barnen tyckte det var så roligt att spela på instrumenten så fortsatte vi med att sjunga ett par sånger till som barnen fick kompa till, tyvärr var inte jag förberedd och kunde kompa på gitarr till dessa. Efteråt samlade jag in instrumenten och vi applåderade åt varandra, sen var det dags för frukt.

Förskolan hade inte de färgerna på instrumennt som jag behövde eller det antalet, så jag förberedda hemma genom att måla några claves. Sen lånade jag även några ägg och maraccas från skolan i de färgerna som jag behövde.

tisdag 22 mars 2011

Vfu dag 3 22/3 - 2011

Momentplanering


Vad: Vi ska sjunga en sång som handlar om färgerna och göra tecken som stöd till, barnen är mellan ett och tre år.

Sången heter ”Färgerna” och går så här:

1. Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud,                          
röd, röd, röd är rocken som jag bär.
Allt som är rött det tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandsoldat.

2. Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud,
grön, grön, grön är rocken som jag bär.
Allt som är grönt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägare.

3. Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud,
blå, blå, blå är rocken som jag bär.
Allt som är blått det tycker jag är vackert
för min lilla vän är snickare.

4. Vit, vit, vit är mössan på mitt huvud,
vit, vit, vit är rocken som jag bär.
Allt som är vitt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är bagare.

5. Svart, svart, svart är mössan på mitt huvud,
svart, svart, svart är rocken som jag bär.
Allt som är svart det tycker jag är vackert
för min lilla vän är sotare.

Hur: Vi samlas på mattan och sjunger sången tillsammans samtidigt som vi gör tecknen till och barnen får haka på allteftersom de kan. Andra gången vi sjunger igenom sången kompar jag på gitarr och de andra pedagogerna och barnen fortsätter göra tecknen.

Varför: Vi sjunger sången om färgerna så att barnen ska bli bekanta med olika färger, vi förstärker även färgerna genom att göra tecken som stöd till. Vi kommer även att göra tecken för andra ord i sången såsom mössa, rock, vacker samt de olika yrkena, detta för att förstärka sångens textmässiga innehåll. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 11) lyfter att förskollärare har ansvar för ”att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling”. Detta efterföljs då vi använder oss av både det verbala språket i sångtexten samt när vi använder tecken som stöd för att förstärka innehållet.

Utvärdering: Barnen var bekanta med hur man tecknade de olika färgerna sen tidigare, så det var egentligen bara tecknen för de olika yrkena som var nya för dem och själva sången. Inför varje vers frågade jag barnen hur man gjorde tecknet för den färgen och sen sjöng vi. En av pedagogerna går en kurs i tecken som stöd och både barn och pedagoger använder sig ofta av tecken som stöd i verksamheten för att förstärka talet, så sången blev ett uppskattat moment av både barnen och pedagogerna. Första gången vi sjöng igenom sången gjorde vi bara tecken som stöd, andra gången vi sjöng sången kompade jag på gitarr medan de andra pedagogerna fortsatte att visa tecknen. Gitarrspelandet blev väldigt uppskattat av både barnen och personalen och de applåderade efter varje vers. Några av de barnen som satt närmast mig var mer intresserade  av gitarren än av att göra tecknen, men eftersom de inte är vana vid att ha någon som spelar gitarr så kan jag förstå deras intresse för gitarren.

Sammanfattningsvis anser jag att samlingen gick bra, barnen visade intresse och pedagogerna uppskattade att jag tog tillvara på att man kan använda sig av tecken som stöd i sången. Även att jag spelade gitarr uppskattades och trots att det blev några fel så känner jag mig nöjd. För att förtydliga färgerna och yrkena hade jag kunnat ha med mig bilder på en brandsoldat, jägare, snickare och så vidare, så att barnen fått en tydlig bild av hur en brandsoldat ser ut och att han har en röd mössa och en röd rock.

måndag 21 mars 2011

Att göra en låt 21/3 - 2011

Hur tolkar eller upplever man den musiken man hör?
Är musiken mystisk, spännande, tråkig, enformig eller förväntasfull?
När vi väljer musik till vissa aktiviteter i förskolan kan det vara bra att ha detta i åtanke.
Är det meningen att musiken ska förmedla något, eller sätts den bara på utan eftertanke?
Genom att arbeta aktivt med olika sorters musik, både långsam och fartfylld, sorglig och glad och så vidare kan man uppmärksamma barnen på att det finns olika sorters musik med olika tempon och som kan uppfattas eller tolkas på olika sätt.

När man ska skriva en låt kan man antingen börja med att skriva en regelbunden text som man sedan hittar en melodi till eller så kan man börja med att hitta en melodi och sen skriva en text utifrån den melodi man har. Sen behöver man veta vad sången ska handla om, ska det finnas någon refräng, ska den bestå av mycket upprepning eller en lång berättande text, ska sången gå i moll eller dur, fort eller långsamt. Något som  enligt Jörgen bör finnas med är något oväntat!

När vår grupp satte oss och skulle börja göra en egen låt, funderade vi hur vi ville göra och kom fram till att det som passade oss bäst var nog att först hitta en melodi och sen komma på en text. Vi funderade på att använda oss av melodin till "Björnen sover" eller "Blinka lilla stjärna". När vi kommit så långt var det dags att börja fundera på vad sången skulle handla om. Vi utgick från en grön drake som kommer vare huvudperson i vårt kommande musikprojekt. Utifrån den gröna draken gjorde vi sedan en mindmap om hur draken är och vad som kännetecknar honom. När vi sedan skulle börja skriva om det vi fått fram från mindmapen till en sångtext som skulle passa någon av våra valda melodier fick vi problem och valde att byta melodi till "Pippi Långstrump". Det visade sig vara ett smart drag och vi skrev snabbt ihop två verser utifrån vår mindmap, den tredje versen blev lite klurigare men vi fick ihop den med till slut.

Nu återstår lite finputs på vår låt och/eller eventuellt ytterliggare en vers. 

fredag 4 mars 2011

Studiegrupper leder vald litteratur 2 4/3 - 2011

Ännu en dag med härliga tips och idéer på hur man kan arbeta ute i barngrupp. Efter att alla grupper genomfört sina samlingar, samtalde vi om vad vi har lärt oss och vad vi kommer ta med oss ifrån denna dagen. Några saker som kom på tal var att man bör komma förberedd, ha med olika material för att kunna konkretisera för barnen och även att man vågar bjuda på sig själv!

torsdag 3 mars 2011

VFU dag 2 3/3 - 2011

Idag var min andra dag på vfu:n och jag utgick från samma planering som förra gången jag var ute, några barn var med sist och några var nya för vad vi skulle göra. Förra gången märkte jag att åldern inte hade så stor betydelse utan att det mer är individen som spelar roll. Så idag testade jag att ha med en flicka som inte fyllt tre år än och inte heller har utvecklat sin talspråk så bra men hon tycker det är roligt och inte är rädd att vara med och hitta på nya saker.

Momentplanering

Rekvisita: Hatt eller liknande och lappar med bilder på djur

Vad: Vi ska arbeta med olika djur som kan finnas på en bondgård och deras läten, vi ska även spela memory med barnen som spelbrickor.

Hur: Vi börjar med att samlas i en ring och sjunga ”Nu så ska vi börja, börja, börja. Nu så ska vi börja, du och jag.”. Sen tar jag fram en hatt med lappar i som barnen får dra varsin lapp ur. På lapparna finns en bild och ett namn på ett djur som barnen ska härma lätet på, det finns två olika djur barnen kan få. Barnen får inte visa varandra lapparna innan alla har fått varsin lapp. När alla barn har fått varsin lapp ska de gå runt och hälsa på varandra genom att göra lätet på djuret, på så sätt ska de hitta sina ”djurkompisar”, alltså de andra barnen som har samma ljud. När alla har hittat sina kompisar samlar jag in lapparna och har förberett ytterligare en omgång med lappar, men den har gången har jag fyra olika djur. Barnen får dra varsin lapp som tidigare och när alla har fått en lapp, får barnen börja gå runt och hälsa på de andra för att hitta de/den andra som har samma djur som de själva.

Nu när barnen är uppdelade i olika djur och olika läten, då ska vi övergå till nästa aktivitet som är ett ljud-memory där barnen själva är spelbrickorna. Två barn får vara ljudletare/memoryspelare och de övriga barnen bildar par om två och två. Memoryspelarna får gå ur rummet medan de andra barnen går runt och ”blandar” sig i rummet när de blandat sig får de lägga sig på mage. De två memoryspelarna ska sedan vända på varsitt barn och när de vänder sig ska de göra djurlätet, om de två barnen som de vänt upp låter lika har de fått ett par annars får de vända tillbaka barnen och leta vidare. När alla par är funna räknar vi tillsammans hur många par det fanns. Om intresse finns kan vi göra memoryt flera gånger, annars sätter vi oss åter i ringen och sjunger ”Nu så ska vi sluta, sluta, sluta. Nu så ska vi sluta, du och jag.” .

Varför: För att få en tydlig start och ett tydligt avslut på aktiviteten börjar vi med att sjunga en inledningssång, samma sak på slutet att vi sjunger en avslutssång så barnen vet att nu är det slut. I aktiviteten då barnen får dra en lapp och genom att göra sitt läte försöka finna sina kompisar får barnen öva samarbete och får en känsla av tillhörighet då de hittar sina kompisar. Barnen får vid memoryt träna sitt minne, beröra varandra på ett naturligt sätt och öva på matematik då paren räknas. I läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) står under rubriken Förskolans uppdrag:

”Leken är viktigt för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem.” (s. 6)

Utvärdering: Eftersom det var andra gången jag gjorde denna aktiviteten med barnen så var jag lite lugnare i mig själv. Vi började med att sjunga en sång som barnen inte sjungit tidigare men de hakade på bra, mot slutet ökade vi takten och sjöng fortare och fortare. Jag tolkade det som att barnen tyckte det var roligt genom att titta på deras ansiktsuttryck. Denna gången hade jag tio barn varav hälften inte varit med gången innan, trots detta blev det stor skillnad mot första gången. De barnen som varit med gången innan härmade sitt djur högt och tydligt vilket smittade av sig på de andra andra barnen, några barn både visade sin lapp och härmade djuret.

Det andra delmomentet med fem olika djur blev verkligen häftigt att se och lyssna på, barnen härmade sina djur högt och tydligt och det lät verkligen som om vi befann oss på en bondgård. Vilken skillnad det kan bli på barnens inlevelse från första gången de gör en aktivitet till andra gången. Här blev det även ett tydligt exempel på att barnen lär av varandra, de som var osäkra tittade på sina kompisar som varit med tidigare och gjorde som dem.

I memoryt blev samma missförstånd som sist, de barnen som vände (de hade inte varit med gången innan) missförstod mig och trodde att de spelade mot varandra. Så här måste jag bli ännu tydligare i mina instruktioner! Själva vändandet gick bra och barnen behövde inte titta på sina lappar lika mycket som förra gången. Sen när barnen skulle räkna paren blev det problem igen. Jag frågade om de visste hur de skulle räkna paren om de räckte att de räknade en person i paret eller om de skulle räkna båda, båda barnen svarade att de skulle räkna båda personerna. Här blev jag lite ställd och kom inte på någon bra förklaring eftersom jag fått för mig att barnen visste hur man skulle räkna eftersom de visste att två lika djur var ett par. Här kom en pedagog till min räddning och gjorde en bra förklaring. Detta måste jag också ta till mig och inte ta för givet att barnen förstår även om det verkar så från första början, utan jag måste vara förberedd på att kunna förklara sådant som jag tror att barnen redan kan.

Vi avslutade sedan samlingen med att sjunga sluta-sången, som några barn sjungit innan och några barn hört melodin på innan. Även denna gången sjöng vi fortare och fortare mot slutet och när jag slutade sjunga hade barnen velat fortsätta att sjunga ännu fortare.

Vilken skillnad det var att göra samma aktivitet en andra gång, även om alla barnen inte hade varit med så smittade de barnen som varit med tidigare av sig på de andra barnen. Även om jag förtydligade mina instruktioner så måste jag bli ännu tydligare så att alla barn vekligen förstår vad vi ska göra.

onsdag 2 mars 2011

Studiebesök 2/3 - 2011

Under dagen var jag ute på min VFU-plats, då ingen områdesdag hade ordnats i kommunen. Jag hade nyss läst "Den musiska människan", en bok av Bjørkvold (2005), där han lyfter barns spontana musicerande. Bjørkvold menar att barns spontansång finns med i mycket av vad barnen gör, han lyfter att när ett barn till exempel sitter i sandlådan och kör med en bil samtidigt som barnet ljudar ”brum-brum” så är det spontansång. Detta är något som jag tidigare inte reflekterat över som sång, och därför var det spännande att se verksamheten med nya ögon.

Under dagen blev vi bjudna på en liten föreställning som några barn spontant hade satt ihop, under tiden som vi satt och väntade på att den skulle börja satte sig en liten flicka bakom mig och började kamma mitt hår med kaplastavar. Under tiden som hon kammade mitt hår sa/sjöng hon "borsta-borsta", efter en stund övergick hon till att färga mitt hår, hon bytte då kaplastav och sa/sjöng istället "färga-färga". Kopplar man detta till vad Bjørkvold lyfter i sin bok så är det ett tydligt exempel på barns spontansång, hade jag inte läst boken hade jag aldrig reflekterat över detta på samma sätt. 

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

tisdag 1 mars 2011

Tema & röda trådar 1/3 - 2011

Vem bestämmer temat ute på förskolorna, är det rektorn, pedagogerna eller barnen? Det borde vara barnen,  läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 6) lyfter att "verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper", men så ser det tyvärr inte alltid ut ute i verksamheten.

Hur länge sträcker sig temat, en vecka, en månad, en termin eller ett år? Ja det finns många olika tidsaspekter på ett tema, ju längre man håller på med ett tema dessto mer kan man få in, läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 6) menar att genom att arbeta temainriktat så "kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande". Om barnen tycker att temat är roligt och intressant så varför avbryta bara för att den utsatta tiden passerat?

Ett tema kan i stort sett handla om vad som helst, varför inte ha ett tema om bananer? Vad som först kan verka som ett "konstigt" tema kan visa sig vara väldigt givande.

På min vfu-plats har de gjort ett tema av barnboken "Knacka på! av Anna-Clara Tidholm, hur länge varje sida/moment håller på beror på barnens intresse. När jag var ute i höstas var de på första sidan, nu i mars är de på sidan tre. Genom att hämta inspiration från boken har barnen fått spela trumma och öva turtagning, övat sin kroppsuppfattning genom en röreslelek där de ska hoppa, trilla, rulla runt och ligga stilla. De har träffat en kanin och ätit morötter (vet inte exakt vad de gjorde mer). Nu är de på apkalas där de får ta sig igenom en hinderbana där de ska gå på kuddar, göra en kullerbytta och krypa genom en tunnel. De gör även ramsan om aporna som hoppade i sängen, då tränar de sitt språk och sin finmotorik. Barnen har även fått göra egna knacka på böcker, sidorna är i olika färger precis som dörrarna i boken. Bakom varje dörr/färg finns något betydelsefullt för barnen, det kan vara ett syskon, ett husdjur eller en favoritleksak.



Min spontana reaktion på knacka på temat är, varför krångla till det? Genom att hämta inspiration från en bok kan man få med så otroligt mycket. Nu var inte det här barnens egna förslag, men pedagogerna genomför temat med inlevelse och glädje vilket smittar av sig på barnen!

måndag 28 februari 2011

Att skriva texter 28/2 - 2011

En dag med Jörgen, mycket av det vi gick igenom idag var en repetition från förra gången. Bland annat gick vi återigen igenom vad ett fonem är och hur många fonem det finns i svenskan. Ett fonem är det minsta betydelseskiljande språkljudet och det finns totalt 36 stycken i svenskan varav 18 stycken är vokalfonem och 18 stycken är konsonantfonem. Jörgen anser att detta är oerhört viktigt att känna till och att det därför tåls att upprepas.

Vi gick även igenom vad en stavelse är och att det är stavelserna som ger rytm i melodier. Det brukar vara lika många toner som stavelser. Vad är då en stavelse? Jo, det är en liten ljudföljd innehållande en vokal, vokalen kan själv vara stavelsen eller så står den mellan två konsonater eller bakom en, två eller tre konsonanter. Vid sång är vokalerna bra då man kan hålla ut tonerna på dessa.

En vers är rytmiskt gjord, regelbunden och kan innehålla rim. Vad är det då för skillnad mellan rim och rytm? Jo, ett rim har återkommande ljudlikheter såsom börjerim, inrim eller slutrim. En rytm har återkommande betonade stavelser och växlingar mellan starkt och svagt. För att en text ska bli rytmisk kan man flytta/ändra den betonade stavelsen. Jörgen gav ett exempel på en sång där betoningen förskjutits nämligen i "Tryggare kan ingen vara" där man inte sjunger tryggare som man vanligtvis säger ordet.

Om man skriver en vers kan det vara bra att tänka på att det finns olika formfaktorer som man bör ta hänsyn till.
- Radskiften, en vers består ofta av korta rader och avhuggna högerrader
- Pauser, för att texten ska flyta på kan man ta hjälp av pauser
- Rytm, för att versen ska bli rytmisk bör man tänka på vad som betonas
- Klang och rim, verser består ofta av slutrim
- Fokus på vaje ord
- Bildspråk, man kan använda sig av symboler, metaforer och liknelser
- Varierad upprepning, säga samma sak fast på olika sätt använda sig av olika liknelser
- Slutknorr, ett överraskande slut där man helt bryter mönstret

Efter Jörgens föreläsning fick vi sitta i grupperna och analysera några texter var. Hur såg texterna ut, var de beskrivande eller berättande, hade de rim och vad för slags rim i sådana fall, var raderna korta eller långa, var låg betoningarna, detta var några av sakerna vi skulle titta efter. 

Hur kan jag komma att använda mig av detta i mitt kommande yrke?
Något som hade varit kul vore att sätta ord till barnens teckningar tillsammans med barnen, då kan det vara bra att veta hur/ och vad man bör tänka på när man skriver en vers. Det kan vara bra att veta att det finns olika slags rim och att man kan skapa en rytm genom att betona olika stavelser. Om man skulle köra fast kan man gå till olika barnvisor och se hur de är uppbyggda, finns det rim, var ligger betoningarna och så vidare.

De flesta barnen tycker nog att det är kul att leka med språket och genom att få en inblick i språkets uppbyggnad kan man kanske lättare leka med språket tillsammans med barnen. Genom att flytta betoningen och ändra sin ljudkurva kan en text bli väldigt knasig. Vissa barn kan behöva träna extra på vissa ljud och uttal och genom att tillsammans leka med språket kan det bli ett lustfyllt lärande för barnen, vilket är något man bör sträva efter. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 5) lyfter att förskolans uppdrag är att göra verksamheten rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94, s. 5) menar att skolans uppdrag är att se till att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Vad kan då vara bättre än att leka med språket och skapa nya, roliga och knasiga texter tillsammans med barnen!