Jag blev tyvär sjuk under veckan och missade hur det gick på alla övningar tillsammans, men jag har förstått att det fanns många olika viljor och förslag. Men när jag kom i slutet av veckan var jag imponerad av gruppen! Tänk vilket arbete alla har lagt ner, och trots alla viljor har man ändå lyckats komma överens och komma så här långt!
För att jag ändå skulle vara lite delaktig har jag suttit hemma och gjort ett fodral till cd-skivorna som varje barngrupp ska få med sig hem efter föreställningarna. I cd-fodralet står alla sångtexter samt vilka som har gjort text och musik till dem, även låtarnas längd står med. Jag har också följt arbetets gång på ping pong och varit delaktig via pim.
Så här ser texten på baksidan av cd-fodralet ut:
Musiken från föreställningen om
Draken Drakos äventyr
1. Draken Drako 1.57
Text & musik: Malou Andersson, Miriam Karlsson,
Malin Makhzomi & May Yousef
2. Prinsessan 1.20
Text & musik: Maria Arberger, Ida Karlsson, Malin Karlsson
Wannebrant & Teuta Shporta
3. Jag vill ha en vän 1.46
Text & musik: Amanda Ahlqvist, Marie Becker, Sandra Jonsson
& Katerina Voutsina
4. I min säng 2.10
Text & musik: Sara Berglund, Ida Larsson & Linnéa Larsson
5. Draken och Stina 1.43
Text & musik: Marie Edvardsson, Anna Freed,
Karin Söderström & Sanna Viveland
6. Hej hå 2.51
Text & musik: Emelie Andersson, Thomas Arens-Fredin,
Sofie Hellgren, Maria Ledinski, Sanja Magnusson Varic,
& Sara Svensson
Vi började med att planera tillsammans med övriga i klassen vilken rekvisita som skulle vara med i musikteatern. Manusgruppen skrev en lista till oss (rekvisitagruppen) med önskemål på olika artefakter som skulle behövas i musikteatern. Vi i rekvisitagruppen fördelade de olika projekten mellan oss. Därefter satte vi igång med vår skapandeprocess och under hela tiden hade vi ett nära samarbete med de andra grupperna särkilt då manusgruppen.
I den reviderade läroplanen (2010, s. 12) står det att: ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.
Vi anser att barnen kan bli delaktiga genom att få erfara olika uttrycksformen, men att de med fördel också bör ingå i processen som är viktigare än slutprodukten vilket kan vara bra att tänka på om man ska göra ett liknande projekt i barngrupp. Det ger nämligen barnen tid att reflektera och använda sig av sina estetiska förmågor. Genom att få barnen delaktiga i en process blir deras tankar och erfarenheter det som genomsyrar själva slutprodukten. Vi anser också att genom att få barnen delaktiga i processen från början gör det att de får lättare att utforska sin identitet och att känna sig tryggare i gruppen
Liknande teorier nämns även i ”Barnkonventionen” (2009) där det står skrivet att: utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är bild, lek och estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg att använda sig av och genom att göra ett liknande projekt som vårt får man in alla dessa delar och mycket mer. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) anser att aktiviteter är bra för barns självständighet samt ger dem en inbjudan till engagemang och samspel med andra barn. Ett projekt eller tema skapar många situationer där barnen får möjlighet att interagera med varandra och tillsammans hitta lösningar på olika problem som kan uppstå.
I musikteatern finns ett stycke där draken lägger sig för att sova, för att förtydliga detta för barnen har vi gjort ett fönster där stjärnor ”lyser”. Om man gjort detta didaktiskt i ett samarbete med barnen hade man kunnat arbeta med matematik under arbetets gång genom att till exempel: fråga barnen hur många stjärnor som finns och vilka som är små och stora får vi in både matematik och språk.
Uddén (2004) menar att det är viktigt för barns utveckling att de får se exempelvis bokstäver, siffror, tavlor med mera för lärandet. Hon anser att om barnen ser alla dessa symboler i en tidig ålder kan de lättare återkoppla till det senare i livet. Barnen kan också använda symbolerna som en inlärningsmetod senare i utvecklingen. Förförståelsen är väldigt viktig för barnen.
Vi har gjort en buske som skall stå på scenen, där prinsessan kommer gömma sig bakom. Detta kan man också arbeta didaktiskt med genom att prata med barnen om begrepp som vilken form busken har och begrepp som bakom och framför i och under samt figurer och volym.
Vi har även gjort dekor, där vi målat landskap och djur. I den reviderade Läroplanen (2010, s.11) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Genom att låta barnen vara delaktiga i processen så som att måla kulisser och samtidigt prata om djur och natur ger man dem möjlighet till ett lustfyllt lärande inom naturvetenskapliga ämnen.
Vi har även sytt en draksvans, där vi började med att göra en mall i papper och därefter målade mönstret på tyg vilket vi sedan klippte ut. Därefter räknade vi hur många taggar som skulle vara på svansen. Sedan tog vi räta mot räta och sydde ihop de olika delarna till drakens stora svans. Avslutningsvis målade vi svansen grön.
I bildsalen där vi främst arbetade står allt material tillgängligt och synligt. Det gjorde det lättare för oss att skapa de olika föremål som behövdes eftersom man lätt kunde få en överblick av vad man hade för material att utgå ifrån. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) skriver att det är viktigt att materialet står framme och är tillgängligt för barnen så att de på egen hand när de känner för det gör egen musik. I den reviderade Läroplanen (2010, s 13)står det så här: ”…förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga”. Vi anser att det är viktigt att skapa en miljö där allt material är tillgängligt för att barnen själva skall kunna styra över sitt skapande få möjlighet att använda sin kreativitet fritt.
Genom det vi gjort under vårt projekt har vi haft en önskan om att förstärka barnens upplevelse och göra själva musikteatern mer levande för dem. Detta tror vi kan leda till att de tar med sig upplevelsen de får i sin egna fria lek då de kommer tillbaka till sin verksamhet. Det har också gett oss många bra insikter till hur vi själva vill arbeta med teman och projekt när vi är färdigutbildade pedagoger.
Referenser
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Moreno, Jessica Perez; Malagarriga i Rovira, Teresa (2010) Discovering Music through Chick Corea in Early Learning Centers in Spain: Proposals and Materials. General Music Today; v24 n2 p4-8 Jan 2011
Databas: ERIC
Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk. Författaren och studentlitteratur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar