Att skriva texter 28/2 - 2011

En dag med Jörgen, mycket av det vi gick igenom idag var en repetition från förra gången. Bland annat gick vi återigen igenom vad ett fonem är och hur många fonem det finns i svenskan. Ett fonem är det minsta betydelseskiljande språkljudet och det finns totalt 36 stycken i svenskan varav 18 stycken är vokalfonem och 18 stycken är konsonantfonem. Jörgen anser att detta är oerhört viktigt att känna till och att det därför tåls att upprepas.

Vi gick även igenom vad en stavelse är och att det är stavelserna som ger rytm i melodier. Det brukar vara lika många toner som stavelser. Vad är då en stavelse? Jo, det är en liten ljudföljd innehållande en vokal, vokalen kan själv vara stavelsen eller så står den mellan två konsonater eller bakom en, två eller tre konsonanter. Vid sång är vokalerna bra då man kan hålla ut tonerna på dessa.

En vers är rytmiskt gjord, regelbunden och kan innehålla rim. Vad är det då för skillnad mellan rim och rytm? Jo, ett rim har återkommande ljudlikheter såsom börjerim, inrim eller slutrim. En rytm har återkommande betonade stavelser och växlingar mellan starkt och svagt. För att en text ska bli rytmisk kan man flytta/ändra den betonade stavelsen. Jörgen gav ett exempel på en sång där betoningen förskjutits nämligen i "Tryggare kan ingen vara" där man inte sjunger tryggare som man vanligtvis säger ordet.

Om man skriver en vers kan det vara bra att tänka på att det finns olika formfaktorer som man bör ta hänsyn till.
- Radskiften, en vers består ofta av korta rader och avhuggna högerrader
- Pauser, för att texten ska flyta på kan man ta hjälp av pauser
- Rytm, för att versen ska bli rytmisk bör man tänka på vad som betonas
- Klang och rim, verser består ofta av slutrim
- Fokus på vaje ord
- Bildspråk, man kan använda sig av symboler, metaforer och liknelser
- Varierad upprepning, säga samma sak fast på olika sätt använda sig av olika liknelser
- Slutknorr, ett överraskande slut där man helt bryter mönstret

Efter Jörgens föreläsning fick vi sitta i grupperna och analysera några texter var. Hur såg texterna ut, var de beskrivande eller berättande, hade de rim och vad för slags rim i sådana fall, var raderna korta eller långa, var låg betoningarna, detta var några av sakerna vi skulle titta efter. 

Hur kan jag komma att använda mig av detta i mitt kommande yrke?
Något som hade varit kul vore att sätta ord till barnens teckningar tillsammans med barnen, då kan det vara bra att veta hur/ och vad man bör tänka på när man skriver en vers. Det kan vara bra att veta att det finns olika slags rim och att man kan skapa en rytm genom att betona olika stavelser. Om man skulle köra fast kan man gå till olika barnvisor och se hur de är uppbyggda, finns det rim, var ligger betoningarna och så vidare.

De flesta barnen tycker nog att det är kul att leka med språket och genom att få en inblick i språkets uppbyggnad kan man kanske lättare leka med språket tillsammans med barnen. Genom att flytta betoningen och ändra sin ljudkurva kan en text bli väldigt knasig. Vissa barn kan behöva träna extra på vissa ljud och uttal och genom att tillsammans leka med språket kan det bli ett lustfyllt lärande för barnen, vilket är något man bör sträva efter. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 5) lyfter att förskolans uppdrag är att göra verksamheten rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94, s. 5) menar att skolans uppdrag är att se till att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Vad kan då vara bättre än att leka med språket och skapa nya, roliga och knasiga texter tillsammans med barnen!

VFU dag 1 25/2 - 2011

Idag har jag varit ute på min första vfu-dag och haft en samling med barnen. Jag hade den på avdelningen med 4-5 åringar, jag fick även låna in fyra fritidsbarn och två barn från småbarnsavdelningen så tillsammans var det 14 barn. Efter inspiration från gårdagen då alla studiegrupper fick leda varsin "samling", hade jag ljudmemory med barnen. För att barnen på ett smidigt sätt skulle bli uppdelade i olika bondgårsdjur (som var temat) så fick barnen dra varsin lapp ur en keps och på lappen fanns en bild på djuret de skulle härma.  Förtsa gången barnen fick dra varsin lapp fanns det två olika djur och andra gången de fick dra en lapp fanns det sju olika djur.



Momentplanering

Rekvisita: Hatt eller liknande och lappar med bilder på djur

Vad: Vi ska arbeta med olika djur som kan finnas på en bondgård och deras läten, vi ska även spela memory med barnen som spelbrickor.

Hur: Vi börjar med att samlas i en ring och sjunga ”Nu så ska vi börja, börja, börja. Nu så ska vi börja, du och jag.”. Sen tar jag fram en hatt med lappar i som barnen får dra varsin lapp ur. På lapparna finns en bild och ett namn på ett djur som barnen ska härma lätet på, det finns två olika djur barnen kan få. Barnen får inte visa varandra lapparna innan alla har fått varsin lapp. När alla barn har fått varsin lapp ska de gå runt och hälsa på varandra genom att göra lätet på djuret, på så sätt ska de hitta sina ”djurkompisar”, alltså de andra barnen som har samma ljud. När alla har hittat sina kompisar samlar jag in lapparna och har förberett ytterligare en omgång med lappar, men den har gången har jag fyra olika djur. Barnen får dra varsin lapp som tidigare och när alla har fått en lapp, får barnen börja gå runt och hälsa på de andra för att hitta de/den andra som har samma djur som de själva.

Nu när barnen är uppdelade i olika djur och olika läten, då ska vi övergå till nästa aktivitet som är ett ljud-memory där barnen själva är spelbrickorna. Två barn får vara ljudletare/memoryspelare och de övriga barnen bildar par om två och två. Memoryspelarna får gå ur rummet medan de andra barnen går runt och ”blandar” sig i rummet när de blandat sig får de lägga sig på mage. De två memoryspelarna ska sedan vända på varsitt barn och när de vänder sig ska de göra djurlätet, om de två barnen som de vänt upp låter lika har de fått ett par annars får de vända tillbaka barnen och leta vidare. När alla par är funna räknar vi tillsammans hur många par det fanns. Om intresse finns kan vi göra memoryt flera gånger, annars sätter vi oss åter i ringen och sjunger ”Nu så ska vi sluta, sluta, sluta. Nu så ska vi sluta, du och jag.” .

Varför: För att få en tydlig start och ett tydligt avslut på aktiviteten börjar vi med att sjunga en inledningssång, samma sak på slutet att vi sjunger en avslutssång så barnen vet att nu är det slut. I aktiviteten då barnen får dra en lapp och genom att göra sitt läte försöka finna sina kompisar får barnen öva samarbete och får en känsla av tillhörighet då de hittar sina kompisar. Barnen får vid memoryt träna sitt minne, beröra varandra på ett naturligt sätt och öva på matematik då paren räknas. I läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) står under rubriken Förskolans uppdrag:

”Leken är viktigt för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem.” (s. 6)

Utvärdering: Jag var lite nervös när jag skulle börja så jag glömde bort att sjunga sången som jag tänkt inleda med, men nervositeten släppte vartefter samlingen fortskred. I det första momentet skulle barnen dra varsin lapp ur en keps och på lapparna fanns två olika ljud och när alla barnen fått varsin lapp skulle de börja leta efter sina "djurkompisar". För att vara första gången barnen gjorde detta tycker jag att det gick bra, några barn valde att gå runt och visa sin lapp istället för att göra ljudet på djuret medan andra lät som sitt djur. Det tog inte lång stund för barnen att hitta varandra och när ingen var ensam samlades vi åter i ringen. Barnen hade ingen problem med att samlas i ringen igen efter varje delmoment och de lyssnade spänt på vad som skulle ske härnäst.

När barnen sedan fick dra en lapp för andra gången fanns det flera olika djur och endats två barn hade samma djur, här märktes skillnad på barnen hur framåt barnen var. Några fortsatte att gå runt och visa sin lapp, några lät och ett par barn bara stod still och ville inte vara med. I och med att jag hade så många barn fanns det även många vuxna närvarnade vilka var ett stort stöd för mig och de barn som behövde lite extra hjälp. Även i detta delmomennt fann alla djur varandra och vi samlades åter i ringen för att gå igenom nästa delmoment.

Jag förklarade vad ett memory är och vad det går ut på. För att alla barnen verkligen skulle förstå visade jag hur det går till med hjälp av några barn. Sen frågade jag om några barn var frivilliga för att försöka hitta paren och det var två barn som snabbt räckte upp händerna och de fick då lämna rummet tillsammans med en pedagog. I och med att två barn försvann blev det också två barn som inte fick någon djurkompis detta löste vi genom att låta pedagogerna vara med. Barnen fick sedan sprida ut sig och lägga sig på mage på golvet, Sedan fick de två andra barnen komma in igen. I efter hand märkte jag att jag skulle varit tydligare med att förklara att barnen skulle leta par ihop och inte var och en för sig som det brukar vara när man spelar memory. Men efter att ha förklarat igen förstod de, och började arbeta tillsammans. När de skulle vända upp barnen var de som låg på mage inte alltid så följsamma vilket jag också borde ha förtydligat att de får hjälpa till lite att vända på sig. De flesta barnen hade glömt sitt djur när de blev vända på och var tvungna att titta på sin lapp. Även i detta moment var det några barn som valde att visa lappen istället för att låta som djuret.

När alla paren var funna fick de ställa sig jämte varndra så att de som vänt upp paren skulle kunna räkna hur många par de funnit. Jag frågade innan om de visste hur man räknade paren och detta hade de koll på och räknade utan problem hur många par som fanns. Sen samlades vi åter i ringen och avslutade med en sång , barnen hade inte hört sången tidigare men jag började och de hakade på. När vi sjungit sången några gånger ökade jag tempot och sjöng fortare och fortare vilket barnen tyckte var roligt. Efter sången gick vi och åt frukt.

Det jag tar med mig efter denna aktivitet är att jag måste förtydliga vissa instruktioner, annars tycker jag att barnen hängde med bra efter sin förmåga. Några barn ville göra leken igen vilket jag ser som ett bra betyg.

Studiegrupper leder vald litteratur 1 24/2 - 2011

Idag fick alla studiegrupper hålla i en "samling" och vi fick många tips och idéer på vad man kan göra ute i barngrupp. Alla grupper hade olika teman som man skulle kunna arbeta vidare med både genom att förenkla eller att utveckla. Något som verkligen blev tydligt idag är hur mycket barnen lär sig genom estetik och sånger. Bara idag fick vi förslag på hur man kan få med djur, färger, matematik, kroppen och språket genom att sjunga eller leka med barnen. Det är viktigt att vi hela tiden reflekterar över vad det är vi gör, för tyvärr så behöver vi väldigt ofta argumentera för vår sak och hur mycket barnen faktiskt får med sig och lär sig av det estetiska i förskolan.

Litteratur seminarium 2 23/2- 2011

Inför dagens litteratur seminarium hade vi läst Lars Lilliestams Musikliv. Vad männsikor gör med musik - och vad musik gör med människor. (2006).

Vi har i gruppen diskuterat bland annat hur uppfattningen om musik ändrats från att vi var små till att vi nu blivit äldre. Våra föräldrar har uppmuntrat våra prestationer i körer och i instrumentspelande medan vi känt att vi kanske inte varit så duktiga. Vi anser att föräldrarna såklart skall uppmuntra sina barn men kanske inte inge falska förhoppningar om en framtid inom musikbranschen.

Vi diskuterade även hur våra barn idag lyssnar till musik på ett bredare vis än vi gjorde. I dag kan man plocka låtar från spotify tillskillnad från när vi var små och köpte en skiva som man sedan lyssnade sönder.

Vidare pratade vi om hur ungdomar i dag ofta vill höra till en viss grupp och där musiken spelar en stor roll. De som lyssnar till rock klär sig också på ett visst sätt och lär sig argumentera för denna stil. Vi anser att det finns viss musikgenre som har högre status bland ungdomar och andra som anses vara lite ”töntigare” så som dansband, opera med flera. Ofta kanske man inte talar om att man gillar just denna musiken. Vi tror att detta har med självförtroendet att göra , om du känner dig trygg i dig själv och vågar stå för vad du tycker om att lyssna till.

Gruppen diskuterade även hur musik väcker mycket känslor, både positiva och negativa. Vi anser att detta är bra att känna till i arbetet med barnen. Viktigt att ha en öppen dialog med barnen och diskutera hur de känner och vad de känner när de hör viss musik. Att som pedagog reflektera över vilken musik man väljer att använda sig av i barngruppen. Kanske låta barnen själva ta med sin favoritmusik till förskolan. Det gäller att välja rätt musik till rätt aktivitet!

Vi tycker det är fantastiskt att med så få noter och ackord, så kan det fortfarande skapas nya låtar! Kommer det ta slut någon gång? Kommer vi hitta nya sätt att skapa musik?

Vi kom på att vi behöver musik till film men inte bilder till musik då vi skapar våra egna bilder i huvudet. Vi diskuterade i vilka situationer vi måste ha musik…när vi tränar, när vi kör bil (dock inte vid fickparkering!), vi får energi av musik! Vissa av oss lyssnar mer på musik än andra. I vår grupp är det så att vi som har barn inte gärna sätter på musik när vi kommer hem medan de som inte har barn hemma gärna har på musik i bakgrunden. Vissa arbetsplatser blir roligare med musik i bakgrunden medan exempelvis affärer som spelar väldigt hög musik kan göra att vi hellre går ut därifrån.

Vi kommer alla i gruppen att värdera musiken högt när vi kommer ut i verksamheten. Vi har alla även lärt oss att musiken har stor inverkan på oss människor och hoppas kunna använda oss av det dagligen på ett medvetet sätt i arbete med barnen. Vi hoppas att estetiken kommer att få högre status.

Vi diskuterade ”lugna rum” med lugn musik och dämpad belysning där barnen kan få komma ifrån lite och varva ner, precis som vi pedagoger får tillfälle till när det är rast. Även ett rum med mer fartfylld musik som lockar till dans och rörelse tycker vi är lika viktigt!

Arrangering 17/2- 2011

En och samma låt kan sjungas på en mängd olika sätt, om vi har en liten visa som bara är på ett par rader kan vi nästan variera i det oändliga hur den ska sjungas. Till exempel kan man börja med att bara spela ett intro till sången, alltså spela melodin en gång utan att sjunga till, sen kan man variera solon till texten skifta mellan en pojke och en flicka. Vidare kan orden i sågen betonas olika eller istället för att sjunga versen kan man tala versen. Man kan låta flera personer sjunga samtidigt så det blir en kör av röster, man kan dela kören i två delar och låta den ena delen vara som ett eko till den första. När man arbetar med sånger/musik med barn kan man ha i åtanke att alla behöver inte göra allt samtidigt. Genom att dela upp barnen och sångerna kan man variera på många olika sätt och på så sätt kan man arbeta med samma sång under en lång tid men ändå så att den känns ny och spännande varje gång.

Vissa sånger passar extra bra för att sjunga kanon till, alltså att alla sjunger samma sång men alla börjar inte samtidigt. "Vår tupp är död" är ett exempel på en sådan sång, sången består av sex rader och kan sjungas av flera olika grupper samtidigt.
                                           Vår tupp är död, vår tupp är död,
                                           vår tupp är död, vår tupp är död.
                                           Han kan inte sjunga ko-ko-di-ko-ko-da,
                                           han kan inte sjunga ko-ko-di-ko-ko-da.
                                           Ko-ko-ko-ko-ko-ko-ko-ko-di-ko-ko-da.
                                           Ko-ko-ko-ko-ko-ko-ko-ko-di-ko-ko-da.
Första gruppen kan börja sjunga och när de ska börja på andra raden kan nästa grupp börja sjunga från början och när första gruppen ska börja på tredje raden och andra gruppen ska börja på andra raden kan en tredje grupp börja  sjunga på första raden och så vidare. Marie testade det på oss idag vi blev indelade i olika grupper sen gick hon ur rummet så fick vi sätta igång oss själva. Resultatet blev inte det bästa, även om alla började sjunga när de skulle så kom vi i otakt, alla sjöng olika fort och ingen visste när vi skulle sluta. Vi testade igen men nu fick Marie peka in oss och gjorde ett tecken när vi skulle sluta sjunga, det gick bättre när vi hade någon som ledde oss.

Det går även att sjunga flerstämmigt, detta fick vi testa att göra till sången "Tussi-tussi-lago" som bestrå av tre verser med olika melodier.

                 

Tus-si-tus-si-tus-si-tus-si-la-ga å va fin du är!
Tus-si-tus-si-tus-si-tus-si-la-ga, nu är vå-ren här!

                   

Kro-kus växer  i ra-bat-ten, å va fin du är!
Kro-kus växer  i ra-bat-ten, nu är vå-ren här!




Vit-sip-pa, vit-sip-pa, vit-sip-pa, vit-sip-pa, å va fin du är!
Vit-sip-pa, vit-sip-pa, vit-sip-pa, vit-sip-pa, nu är vå-ren här!



Trots att verserna har olika text och melodi så gick det ändå bra att sjunga dem i olika stämmor, förmodligen för att alla verser slutar på samma sätt. Det krävs en stor koncentration att sjunga i olika stämmor eller i kanon, men det är kul att göra något annorlunda istället för att alla sjunger på samma vers hela tiden.

Vi kom även att prata om tonhöjder idag, olika oktaver, samma ton kan ha olika oktaver. Marie jämförde med bilar, man kan ju ha en volvo men så finns det olika modeller av volvon, men ändå är alla en volvo. Det finns fem olika oktaver som de olika tonerna finns med i, varje oktav skiftar vid tonen c. De olika oktaverna skrivs som följande:
           Stora oktaven           C
           Lilla oktaven             c
           Ettstrukna oktaven    c1
           Tvåstrukna oktaven   c2
           Trestrukna oktaven   c3
De vanligaste tonerna i visor ligger mellan g-c3.

Musikpussel 15/2- 2011

Idag producerade vi musik digitalt, vi var inne på multimediabyrån (http://www.multimedia.skolutveckling.se/) där vi kunde välja olika ljud-loopar och sätta samman som ett pussel, vi kunde även spela in oss själva när vi pratade eller sjöng och kunde även mixtra med det ljudet.
Så här blev mitt, Karin och Annas resultat, då vi satt och längtade oss bort:
Vår låt by Marie10


I och med  att man kan spela in sin egen röst kan man använda detta i barngrupp och spela in en saga man skrivit tillsammans eller som barnen själva kommit på. Något som barnen ska uppnå i grundskolan är att kunna "använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande" (Lpo94, s. 10). Att använda datorn till att skapa en egen saga är ett sätt att använda tekniken som ett lärande verktyg. För att ge sagan mer liv kan man lägga till några ljudeffekter eller ändra på berättarrösten. Tänk vad kul för barnen att tillsammans göra sin egen ljudsaga som de stolt kan lyssna på hemma tillsammans med sina föräldrar och ha kvar som minnne från sin tid på förskolan eller förskoleklassen. Förskolans uppdrag är enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 7) att "ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer". Vad kan då vara bättre än att låta barnen tillsammans göra en egen ljudsaga som verkligen är ett bevis på deras kreativitet och skapande förmåga!

Tillverkning av rituella trummor 14/2- 2011

Idag fick vi tillverka trummor och om vi ville även regnrör. Trumman gjorde vi genom att ta ett papprör och spänna på ett djurskinn som legat i blöt en halvtimme. Innan vi satte på skinnet på trumman fick vi dekorera dem hur vi ville.

Istället för att använda djurskinn på trumman kan man använda galontyg och trumma på.
Om man arbetar i en förskola och har en stram budget skulle man kunna be föräldrar om hjälp med att skänka trasiga eller urvuxna galonkläder till förskolan, så att barnen kan få göra varsin trumma. Ett utav målen i läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) är att barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap", tänk vad kul för barnen att få dekorera sina trummor precis som de själva vill, med hjälp utav tyger, tapetprover, färger och vad mer de kan tänkas hitta på!

Här är "dröm-trumman" och regnröret som jag tillverkade under dagen.

Taktarter, bollar, notvärden 11/2- 2011

Idag började vi dagen aktivt inne i dramasalen, alla hade med sig varsin boll som vi sedan kom att använda. Vi började med att gå runt i salen och klappa till olika takslag, till exempel klappa på taktslag 1 vilket var mycket enkalare än att klappa på till exempel taktslag 2. När vi gjort detta ett tag övergick vi till att studsa bollarna vi hade med oss på olika taktslag, sedan fick vi dela upp oss och studsa bollen till varandra två och två, fortfarande på bestämda taktslag. För att riktigt krångla till det fick vi ställa oss tätt ihop i en ring och studsa bollen till en valfri kompis för att sedan nästa varv studsa till samma kompis men på ett bestämt taktslag. När vi kört med en boll ett tag la Marie in en boll till, vilket rörde till det lite då det gällde att komma ihåg vilken boll som skulle studsa på vilka taktslag.  Trots en del stop på vägen så lyckades bollarna ta sig runt några varv.

När vi ändå höll på med bollar så kom Marie på en namnlek som hon brukar köra ibland när hon är ute i barngrupp. Den går så här:

                                        Här kommer det en boll

                                        den är alldeles rund
                                        den rullar och rullar
                                        ända till Marie

Genom texten förstår man vad man ska göra, man ska alltså rulla bollen till en kompis och när bollen når kompisen säger man dess namn.

Vidare fortsatte vi dagen i musiksalen med teori om noter och dess värden.

Helnot - heltakt, i fyrtakt är den värd 4 kr

Halvnot - är värd 2 kr
Fjärdedel - är värd 1 kr
Åttondel - är värd 50 öre

Sextondel - är värd 25 öre

Vi fick sedan skapa egna fyrtakter och blanda noterna som vi ville bara summan av varje takt blev fyra.

                                                    

När vi sedan klappade takterna som vi skapat lät det bland annat så här: 



Vi klappar takter by Marie10

Trummor 10/2- 2011

Idag har vi spelat Djempe som är en västafrikansk trumma. Mycket av den musiken som vi lyssnar på idag har har påverkats av den afrikanska musiken. Något som vi kan ta efter från den afrikanska musiken är att  bara lyssna och lära, man behöver inte skriva ner allt hela tiden. Detta hänger samman med vad vi har pratade om under litteraturseminarium 1 idag, att vi som pedagoger måste våga släppa kontrollen och våra planeringar. Lyssna och lär, se till vad barnen gör och utgå ifrån det och låt barnen vara med och inspirera och påverka verksamheten i förskolan. Detta kan även kopplas till när vi hade "Dra igång en låt & lära ut en sång" med Marie i måndags. Då hade vi lite svårt att lära oss sångtexten utantill även om den bara var två meningar, vi kom fram till att det kanske beror på att vi är rädda för att göra fel och att vi koncentrerar oss för mycket istället för att bara slappna av och hänga med. Här kan vi lära av barnen och Djempe-spelandet, "lyssna och lär" det är precis vad barnen gör när de lär sig en ny sång medan vi vuxna gärna vill ha en text att utgå från eller noter att spela efter.

Vi spelar trummor by Marie10

Redovisning vetenskapliga artiklar 9/2- 2011

En mycket givande dag som väckte många nya tankar kring musik och dans i förskolan. Många grupper hade fått fram att musiken har en betydande roll för läs- och skrivinlärningen, och att barn som växer upp med mycket musik kring sig ofta har en tidigare språkutveckling jämfört med andra barn. Genom att arbeta medvetet med sånger, dans och musik får barnen med sig så mycket. Att språket och läs- och skrivinlärningen påverkas positivt har jag redan nämnt men barnen blir även medvetena om sin kropp och får träna sin motorik. Genom musiken skapas det även en gemenskap i gruppen och barnen vågar mer. För att musiken ska bli positiv och lärande krävs att pedagogerna är engagerade och har ett positivt förhållningssätt. Musikmaterial bör finnas tillgängligt för barnen och de bör uppmuntras och få positiv feedback för att utvecklas optimalt.

Grupp A1 lyfte bland annat att musik är bra för barns läs- och skrivmedvetenhet och att musiken även hjälper till att utveckla barnens förmåga att lyssna och analysera och borde användas som ett komplement till den "vanliga" undervisningen. Om man ser till elever i förskoleklass har forskare sett ett samband mellan tidigt språk, läsning och musik. Att använda musik som hjälp vid andraspråksinlärning har visat sig vara ett väldigt bra hjälpmedel, men även att lyssna till samma musik vid samma lektioner i klassrummen så barnen får något att koppla sina kunskaper till. Vid arbetet med musik för de yngre åldrarna har forskning visat att genom att använda mycket musik utvecklar de små barnen sitt självförtroende och sin självkänsla då de får mycket positiv respons på sina ljud/sånger, vilka de ofta utvecklar tidigare än sitt talade språk.  Genom att dansa eller göra fingerramsor till sångerna tränar barnen både på sin fin- och grovmotorik, och får därmed även en medvetenhet kring sina kroppar. Genom att sjunga och musicera med barnen får de med sig mycket som till exempel att räkna, känna rytmer, se mönster, fantisera genom att bygga egna instrument och träna minnet genom att memorera de olika sångerna.

Grupp A2 har genom sina artiklar fått fram att det kan vara bra att integrera musiken i andra ämnen. Ett exempel som lyfts är användningen av musik då eleverna ska lära sig ett nytt språk. De kan då få lyssna till en låt och sen kan klassen gemensamt översätta betydelsen av sången, eleverna får då lära sig språket i ett användbart syfte, istället för att lära grammatik för sig och ord för sig. Vid arbetet med barn som har svårigheter att kommunicera, kan musik vara en bra metod. Barnen kan då få visa olika känslor till musik med hjälp av gester, pedagogen är där och stöttar och ställer frågor för att uppmuntra barnen att svara. Till en början kan barnen svara kroppsligt men för att sedan övergå allt mer till att försöka svar verbalt. Musiken blir då som en brygga mellan kroppsspråket och det verbala språket.

Grupp A3 lyfter betydelsen av pedagogens förhållningssätt och bemötande samt vikten av att barnen känner trygghet för att kunna utveckla sitt lärande. Musiken kan vara ett sätt att skapa trygghet och inom sång och musik vågar barnen testa mer vilket är bra, framförallt för dem som har svenska som andraspråk. Genom musiken vågar de mer vilket bygger upp deras självförtroende och genom musiken kan de bli mer sociala och på så sätt även bli delaktiga i gemenskapen. De lyfter även vikten av upprepning, att det blir en trygghet för barnen att veta vad som kommer och även ett sätt för barnen att kunna reflektera och bearbeta över musiken djupare. Musiken kan hjälpa barnen att utvecla sin kreativitet och blir därmed även en stöttning för deras läs- och skrivutveckling. Genom att använda sig av sånger och musik kan barnen lära sig nya ord genom att använda artefakter av olika slag för att förtydliga. De kan få olika begrepp beskrivna för sig såsom långsam om barnen inte vet betydelsen kan man lyssna till en långsam låt och röra sig långsamt runt i rummet. Något som man inte får glömma när man arbetar med musik är den egna inlevelseförmågan, musiken måste vara lustfylld och ses som något roligt!

Grupp B4, även de lyfter sambandet mellan musik och läs- och skrininlärningen. De lyfter även att musiken påverkar våra känslor och gör det lättare att minnas ord och händelser. Barnen är ofta uppväxta med en viss musik genre och bör därför tidigt få tillgång och möjlighet att lyssna till all sorts musik, vilket skolan bör ge möjlighet till. Om barnen lär sig musikens grunder i en miljö med närvarande vuxna och mycket frihet och tid att utforska så kan det ha en långsiktig positiv inverkan på barnens intresse och lärnade.Viktigt att barnen är i en tillåtande miljö med mycket inspirerande material framme såsom sångböcker och olika instrument, pedagogerna måste vara engagerade och ha en positiv syn på musiken. Barnen bör få mycket positiv uppmärksamhet och feedback för att utvecklas positivt och för att få ett ökat självförtroende. Musiken är även ett sätt att minska klyftorna mellan barn med olika bakgrund  och kan även vara ett sätt att lättare kunna kommunicera med varandra. Fler fördelar med musiken är att koncentrationsförmågan ökar, minnet blir bättre och ordförrådet ökas.

Grupp B5 lyfter betydelsen av dans, rörelser och musik. Varje dag bör innehålla ett rörelse eller ryytmikpass, antingen planerat eller spontant. Barnens kommunikativa och social förmåga stärks när de får röra sig till musik tillsammans med andra barn. Genom att dansa tränar barnen på att kontrollera sina rörelser och tränar även sin fin- och grovmotorik. Pedagogerna bör konkretisera sångerna och ramsorna genom olika hjälpmedel så att barnen får något att koppla till sångerna så att det inte bara blir något abstrakt för dem. Barn som växer upp med mycket sång och musik utvecklar oftast sitt språk tidigare än barn som inte växer upp med samma förutsättningar. Med hjälp av musiken får barnen även en kroppskännedom, och lär sig vad de olika kroppsdelarna heter och var de sitter.

Röst, rim, rytm 8/2- 2011

En heldag med Jörgen Larsson och hur man kan använda språket och rösten. Genom att vara medveten om språkets uppbyggnad kan man leka med språket. Man kan byta ut alla vokaler till en annan vokal, betona olika stavelser i en mening och på så sätt få helt skilda budskap och mycket mer. Idag blev jag verkligen medveten om hur man kan påverka en text med hjälp av rösten, genom attt betona olika stavelser, läsa med olika röststyrkor, lägga in pauser eller läsa med olika känslor kan man förmedla helt skilda saker.

Jörgen lyfte att barnen på förskolor och skolor ska ha möjlighet att rimma mycket, så att de får en språkmedvetenhet som kan underlätta för dem när de ska börja läsa och lättare kunna knäcka läskoden. Detta är även något som Jederlund (2002, s. 98) lyfter, han hänvisar till studier som gjorts som visar att barn som rimmat och ramsat mycket får en underlättad läs- och skrivinlärning, på grund av att rimmen och ramsorna hjälper barnen  att utveckla en fonologisk medvetenhet.

Vi fick senare under dagen sitta tillsammans i våra grupper och analysera några texter. Vi skulle bland annat se om det fanns några rim (in-rim, börje-rim eller slut-rim), var betoningen låg, hur många stavelser olika ord bestod av och om texterna gick att klappa i fyrtakt. Vi fick även läsa med olika prosodiska parametrar såsom olika tempo, intonationer, betoningar, röstlägen, markerade pauser och olika känslor. I slutet av lektionen samlades hela gruppen igen och vi fick läsa upp några exempel på hur vi hade arbetat med texterna under dagen. Här blev det verkligen tydligt hur rösten och inlevelsen spelar roll för hur texter uppfattas, det kan vara bra att ha med sig ut i barngrupperna. Hur jag läser en text kan påverka barnens upplevelse av texten, blir den skrämmande, rolig, tråkig eller knasig?

Referenser:
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Dra igång en låt & lära ut en sång 7/2- 2011

En sång kan läras ut på många olika sätt, det är viktigt att tänka på att man varierar sin metod för att få med alla barnen då alla lär olika. Olika metoder man kan använda sig av är följande:
Helheten - Man kör igång en låt och barnen hänger på när de själva vill, eller kan melodin och texten
Motiv/Ostinato - Man kör en konstant upprepning
Frasvis & Härma/Eko - Man lär barnen en fras i taget genom att först säga den själv och sen får alla barnen upprepa vad man sagt
Bilder - Här kan man visa bilder på det man sjunger, antingen bilder som man själv har målat eller så låter man barnen måla egna komihåg bilder till sångtexten
"Glömord" - Här kan man som lärare medvetet sjunga fel eller byta ut ord så att barnen får rätta en. Man bör då ha kört igenom låten ett par gånger innan så barnen är bekanta med texten och vet vad som är rätt och fel text
Rörelser - Man kan dansa till sången och få röra på hela kroppen
Tecken - Man använder tecken till sången för att på så sätt visualisera vad texten handlar om

När man sjunger med barn kan det vara bra att ha i åtanke att barnen har kortare stämband än oss vuxna och därmed sjunger med en ljusare röst och därmed är det inte bra att sjunga med för lågt röstläge med barnen. För att underlätta  för en själv kan en ny låt presenteras för barnen i en lägre tonart som passar en själv och vartefter barnen hakar på kan man höja tonarten.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 7) under förskolans uppdrag står "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och röresle liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärnade". När man arbetar med barn är det viktigt att man varierar samlingen dels för att få med alla barnen och dels för att barnen lättare ska behålla sin koncentration. Introducera en ny sång på olika sätt, ha röresler till sångerna och variera så barnen får ligga, sitta, stå eller hoppa. Sjung sångerna fortare och fortare eller byt ut några ord när barnen kan sångerna, barnen kommer märka att du sjunger "fel". Tänk inte på rätt och fel med barnen utan toka till det, huvudsaken är att det blir roligt!                                  

Här passar jag på att lägga in ett citat av Reibjörn Carlshamre som jag tycker stämmer in bra
"Sjung hellre fel så det skvätter om det, än rätt så att det inte hörs."

Tillverkning av ljudverktyg 4/2-2011

Idag fick vi tillbringa förmiddagen i bildsalen och låta vår fantasi flöda vid tillvekningen av rytm-instrument. För min del så var fantasin inte på topp idag, det blev endast ett par marackas en med kapsyler och en med makaroner i. Tänk om man gjort samma sak med förskolebarn, släppt dom i bildsalen med uppdrag att göra rytm-instument, då tror jag man fått se och höra några otroliga instrument! Som vuxen tror jag att man är ganska begränsad i sin fantasi, jag är i alla fall det, men barn är oförstörda och fulla av spännande idéer.Vårt uppdrag i förskolan är att ta tillvara på barnens fantasi och kreativa förmåga och låta dem utveckla den. I läroplanen för förskolan, Lpfö98, står att förskolan ska sträva efter att varje barn  

"utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" och "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" (Lpfö98, reviderad 2010, s. 12).



Ett stort plus med att göra egna instrument är ljuden blir dovare på så sätt snällare för öronen jämfört med köpta instrument. Egentligen kan man göra en mängd olika instrument tillsammans med barnen, det gäller bara att vara kreativ. När barnen får göra sina egna instrument utvecklas deras skapande förmåga enligt vad läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) lyfter att förskolan ska sträva efter och de känner samtidigt stolthet över att få spela på instrument som de gjort själva.

Färger, ackord, gitarr & piano 1/2- 2011

Vad roligt att få lära sig några ackord på gitarren, och när vi spelade hela gruppen tillsammans blev man tvingad att byta ackord snabbt för att inte komma efter. När man sitter hemma och spelar då kan man byta ackord i sin egen takt (vilket ofta blir ganska långsamt).

Vi fick även mycket tips och idéer på hur man kan jobba med färger och rytminstrument med barnen. Jag blev sugen att ut och testa i barngrupp med en gång! När vi kom på morgonen låg det en stor fallskärm på golvet i olika färger, på de olika färgerna låg det, maracas, claves och bjällror i samma färg. Tänk vad kul för en barngrupp och mötas av samma syn! 

”Leken är viktigt för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att  främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem.” (Läroplanen för förskolan, Lpfö98, reviderad 2010, s. 6). 

Det gick till så här att vi fick sätta oss vid varsin färg, på några färger dubbelt för att få plats. Marie gick runt på fallskärmen och när hon gick på till exempel gult då skulle de som satt vid det gula spela på sina instrument. När Marie gick till en annan färg skulle de gula sluta spela och den färgen som hon nu stog på skulle börja spela. För att göra det hela lite roligare hade vi musik på i bakgrunden som man skulle försöka spela i rätt puls som. Efter ett tag bytte Marie plats med en som satt och spelade, och så fortsatte vi tills alla hade varit i mitten.

Något annat vi gjorde med de olikfärgade instrumenten var att en höll upp röda, gula och gröna cirklar och när en eller flera färger hölls upp skulle de som hade den färgen på sitt instrument spela. Även detta gjorde vi tills alla hade fått vara i mitten en gång.