måndag 28 mars 2011

Dans 28/3 - 2011

En heldag med dans, både att följa och sätta ihop en egen dans. Douglas dotter Elena kom och hade en dansgenomgång med oss för att vi skulle få lite inspiration och lära känna våra egna kroppar bättre. Vi blev sen indelade i tre olika grupper och skulle sätta samman rörelser till en eller två danser. Gruppen jag var med i valde att arbeta utifrån Eric Saades låt från melodifestivalen 2011 "Popular", detta för att han är en stor idol hos många barn. Vi började med att lyssna lite på låten och kom på rörelser allteftersom, vi valde att namnge de olika rörelserna till exempelvis blåsande träd, flygande fågel och solen, så att barnen skulle ha något att jämföra med. Vi valde även att endast ha några rörelser så att det skulle bli ett igenkännande hos barnen, åldrarna vi riktade in oss mot var 4-5 år.


1. Trampa på stället
2. Solen
3. Blåsande träd
4. Snurrande träd
5. Blåsande träd
6. Trampa på stället
7. Flygande fågel
8. Blåsande träd
9. Snurrande träd
10. Blåsande träd
11. Trampa på stället
12. Flygande fågel
13. Stopp höger, stopp vänster
14. Solen
15. Blåsande träd
16. Snurrande träd
17. Blåsande träd
18. Högt träd

Genom att dansa med barnen ger vi dem möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, detta är något som läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) lyfter att vi i förskolan ska sträva efter att varje barn får chans/möjlighet att utveckla.

Efter den här dagen gissar jag på träningsvärk imorgon!!

fredag 25 mars 2011

Att känna rörelse 25/3 - 2011

Vi började dagen i dramasalen med lite teori hämtat ur nedanstående bok "Att känna rörelse - en danspedagogisk metod" av Elisabet Sjöstedt Edelholm och Anne Wigert utgiven 2005.
Att känna rörelser kan vara att kunna vrida, sträcka och böja på vissa kroppsdelar. Att veta skillnad på högt och lågt, lätt och tungt, och även framåt och bakåt. Att kunna avväga sin kraft kanske inte alltid är så lätt, så då får man arbeta med att kunna dosera sin kraft och ta i lagom mycket. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) lyfter att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning". Vi fick testa att föra och följa varndra två och två genom att hålla fingertopparna mot varandra och den som skulle följa fick blunda. Detta kan vara ett exempel på hur man kan träna på att dosera sin kraft, man måste ta i lagom mycket för att den andra ska känna var den ska gå någonstans. Med mindre barn kan man börja med att de får hålla varandra i händerna och följa med öppna ögon, allteftersom barnen klarar av detta kan man höja svårighetsnivån.

Vissa barn kan behöva en förebild när de ska röra sig till musik, det finns både för och nackdelar med detta. Ett sätt att flytta fokus från ens egna rörelser kan vara att använda sig av rekvisita till exempel "dansband", barnen kan då fokusera på att få bandet att röra sig och rör då även sin egen kropp. Lpfö98 lyfter att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga".  Från att barnen rör sig runt i rummet själva kan man övergå till att de rör sig två och två och ska härma varandra. Detta brukar kunna gå bra även för tillbakadragna barn, då fokus är på bandet och inte barnet.
Det finns även färdiga rörelsetexter till musik, vi fick lyssna och röra oss till "En hatt, ett paraply och en regnrock" från skivan "KLARA färdiga GÅ!". Innan vi satte på musiken gick vi igenom texten och kom överens om vilka rörelser vi skulle kunna göra till, men när musiken startade stämde inte riktigt hastigheten på låten med de röreslerna vi kommit överens om så då fick vi vara kreativa och komma på hur man skulle lösa det. Vi rörde oss även till texten i "Boggie rock" från skivan "Musikul", där fick var och en röra sig valfritt när de sjöng "boggie rock" annars rörde vi oss som de sjöng.
 


torsdag 24 mars 2011

Vfu dag 4 24/3 - 2011

Momentplanering


Vad: Vi ska sjunga en sång som handlar om färgerna och göra tecken som stöd till, barnen är mellan ett och tre år. Andra gången vi sjunger sången ska barnen även få använda rytmikinstrument med samma färger som vi sjunger om. Tanken är att de barnen med blå instrument ska spela när vi sjunger om den blå snickaren och så vidare.

Sången heter ”Färgerna” och går så här:

1. Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud,
röd, röd, röd är rocken som jag bär.
Allt som är rött det tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandsoldat.

2. Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud,
grön, grön, grön är rocken som jag bär.
Allt som är grönt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägare.

3. Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud,
blå, blå, blå är rocken som jag bär.
Allt som är blått det tycker jag är vackert
för min lilla vän är snickare.

4. Vit, vit, vit är mössan på mitt huvud,
vit, vit, vit är rocken som jag bär.
Allt som är vitt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är bagare.

5. Svart, svart, svart är mössan på mitt huvud,
svart, svart, svart är rocken som jag bär.
Allt som är svart det tycker jag är vackert
för min lilla vän är sotare.

Hur: Vi samlas på mattan och sjunger sången och gör tecknen tillsammans och barnen får haka på allteftersom de kan. Andra gången vi sjunger igenom sången kompar jag på gitarr och barnen får välja varsitt instrument att spela på. Instrumenten har olika färg och jag förklarar att när vi sjunger om till exempel färgen blå ska de barnen med ett blått instrument spela medan de andra barnen sjunger med och gör tecknen.

Varför: Vi sjunger sången om färgerna så att barnen ska bli bekanta med olika färger, vi förstärker även färgerna genom att göra tecken som stöd till. Vi kommer även att göra tecken för andra ord i sången såsom mössa, rock, vacker samt de olika yrkena, detta för att förstärka sångens textmässiga innehåll. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 11) lyfter att förskollärare har ansvar för ”att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling”. Detta efterföljs då vi använder oss av både det verbala språket i sångtexten samt när vi använder tecken som stöd för att förstärka innehållet. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 7) menar även ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande”. Genom att låta barnen själva vara med och spela på instrument till sången får de chansen att utveckla sin kommunicerande förmåga med hjälp av olika uttrycksformer både sång, musik, tecken och rytmik.

Utvärdering: Efter att min handledare läst min momentplanering, ansåg hon att det kunde bli för mycket för barnen att först göra tecken som stöd och sen spela på instrument. Så istället gick vi rakt på instrumentspelandet, efter att vi sjungit en "klapp-sång" som de brukar sjunga varje samling. Jag hade med mig en liten låda som jag hade några olika instrument i och efter att jag förklarat vad vi skulle göra fick alla barnen välja varsitt instrument. Barnen var väldigt ivriga på att få välja instrument ur lådan och det blev lite smått kaos. Men alla barn fick tillslut varsitt instrument, eftersom det var första gången så ser jag inte det som ett problem, utan hade jag gjort detta flera gånger hade barnen kanske inte varit lika ivriga varje gång och man hade kunnat skicka runt lådan istället, kanske under tiden vi sjungit en sång.

Jag förklarade sedan att vi skulle börja sjunga om den röda färgen och undrade vilka barn som skulle spela då och barnen pekade på de barn som hade röda instrument. När vi väl började sjunga så spelade de flesta barnen med, även de som inte hade röda instrument. När första versen var slut tystnade alla och jag frågade vilka barn som hade gröna instrument eftersom nästa vers handlade om färgen grön och så vidare. Trots att de flesta barnen spelade med under alla verser så var de ändå med på de olika färgerna och visste vilka barn som hade "rätt" färg på sina instrument. Jag kompade på gitarr under hela sången och sist jag spelade så fokuserade några barn väldigt mycket på den, men nu när barnen hade egna instrument så var gitarren inte lika intressant. Eftersom samlingen blev lite kortare än vad jag planerat och barnen tyckte det var så roligt att spela på instrumenten så fortsatte vi med att sjunga ett par sånger till som barnen fick kompa till, tyvärr var inte jag förberedd och kunde kompa på gitarr till dessa. Efteråt samlade jag in instrumenten och vi applåderade åt varandra, sen var det dags för frukt.

Förskolan hade inte de färgerna på instrumennt som jag behövde eller det antalet, så jag förberedda hemma genom att måla några claves. Sen lånade jag även några ägg och maraccas från skolan i de färgerna som jag behövde.

tisdag 22 mars 2011

Vfu dag 3 22/3 - 2011

Momentplanering


Vad: Vi ska sjunga en sång som handlar om färgerna och göra tecken som stöd till, barnen är mellan ett och tre år.

Sången heter ”Färgerna” och går så här:

1. Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud,                          
röd, röd, röd är rocken som jag bär.
Allt som är rött det tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandsoldat.

2. Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud,
grön, grön, grön är rocken som jag bär.
Allt som är grönt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägare.

3. Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud,
blå, blå, blå är rocken som jag bär.
Allt som är blått det tycker jag är vackert
för min lilla vän är snickare.

4. Vit, vit, vit är mössan på mitt huvud,
vit, vit, vit är rocken som jag bär.
Allt som är vitt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är bagare.

5. Svart, svart, svart är mössan på mitt huvud,
svart, svart, svart är rocken som jag bär.
Allt som är svart det tycker jag är vackert
för min lilla vän är sotare.

Hur: Vi samlas på mattan och sjunger sången tillsammans samtidigt som vi gör tecknen till och barnen får haka på allteftersom de kan. Andra gången vi sjunger igenom sången kompar jag på gitarr och de andra pedagogerna och barnen fortsätter göra tecknen.

Varför: Vi sjunger sången om färgerna så att barnen ska bli bekanta med olika färger, vi förstärker även färgerna genom att göra tecken som stöd till. Vi kommer även att göra tecken för andra ord i sången såsom mössa, rock, vacker samt de olika yrkena, detta för att förstärka sångens textmässiga innehåll. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 11) lyfter att förskollärare har ansvar för ”att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling”. Detta efterföljs då vi använder oss av både det verbala språket i sångtexten samt när vi använder tecken som stöd för att förstärka innehållet.

Utvärdering: Barnen var bekanta med hur man tecknade de olika färgerna sen tidigare, så det var egentligen bara tecknen för de olika yrkena som var nya för dem och själva sången. Inför varje vers frågade jag barnen hur man gjorde tecknet för den färgen och sen sjöng vi. En av pedagogerna går en kurs i tecken som stöd och både barn och pedagoger använder sig ofta av tecken som stöd i verksamheten för att förstärka talet, så sången blev ett uppskattat moment av både barnen och pedagogerna. Första gången vi sjöng igenom sången gjorde vi bara tecken som stöd, andra gången vi sjöng sången kompade jag på gitarr medan de andra pedagogerna fortsatte att visa tecknen. Gitarrspelandet blev väldigt uppskattat av både barnen och personalen och de applåderade efter varje vers. Några av de barnen som satt närmast mig var mer intresserade  av gitarren än av att göra tecknen, men eftersom de inte är vana vid att ha någon som spelar gitarr så kan jag förstå deras intresse för gitarren.

Sammanfattningsvis anser jag att samlingen gick bra, barnen visade intresse och pedagogerna uppskattade att jag tog tillvara på att man kan använda sig av tecken som stöd i sången. Även att jag spelade gitarr uppskattades och trots att det blev några fel så känner jag mig nöjd. För att förtydliga färgerna och yrkena hade jag kunnat ha med mig bilder på en brandsoldat, jägare, snickare och så vidare, så att barnen fått en tydlig bild av hur en brandsoldat ser ut och att han har en röd mössa och en röd rock.

måndag 21 mars 2011

Att göra en låt 21/3 - 2011

Hur tolkar eller upplever man den musiken man hör?
Är musiken mystisk, spännande, tråkig, enformig eller förväntasfull?
När vi väljer musik till vissa aktiviteter i förskolan kan det vara bra att ha detta i åtanke.
Är det meningen att musiken ska förmedla något, eller sätts den bara på utan eftertanke?
Genom att arbeta aktivt med olika sorters musik, både långsam och fartfylld, sorglig och glad och så vidare kan man uppmärksamma barnen på att det finns olika sorters musik med olika tempon och som kan uppfattas eller tolkas på olika sätt.

När man ska skriva en låt kan man antingen börja med att skriva en regelbunden text som man sedan hittar en melodi till eller så kan man börja med att hitta en melodi och sen skriva en text utifrån den melodi man har. Sen behöver man veta vad sången ska handla om, ska det finnas någon refräng, ska den bestå av mycket upprepning eller en lång berättande text, ska sången gå i moll eller dur, fort eller långsamt. Något som  enligt Jörgen bör finnas med är något oväntat!

När vår grupp satte oss och skulle börja göra en egen låt, funderade vi hur vi ville göra och kom fram till att det som passade oss bäst var nog att först hitta en melodi och sen komma på en text. Vi funderade på att använda oss av melodin till "Björnen sover" eller "Blinka lilla stjärna". När vi kommit så långt var det dags att börja fundera på vad sången skulle handla om. Vi utgick från en grön drake som kommer vare huvudperson i vårt kommande musikprojekt. Utifrån den gröna draken gjorde vi sedan en mindmap om hur draken är och vad som kännetecknar honom. När vi sedan skulle börja skriva om det vi fått fram från mindmapen till en sångtext som skulle passa någon av våra valda melodier fick vi problem och valde att byta melodi till "Pippi Långstrump". Det visade sig vara ett smart drag och vi skrev snabbt ihop två verser utifrån vår mindmap, den tredje versen blev lite klurigare men vi fick ihop den med till slut.

Nu återstår lite finputs på vår låt och/eller eventuellt ytterliggare en vers. 

fredag 4 mars 2011

Studiegrupper leder vald litteratur 2 4/3 - 2011

Ännu en dag med härliga tips och idéer på hur man kan arbeta ute i barngrupp. Efter att alla grupper genomfört sina samlingar, samtalde vi om vad vi har lärt oss och vad vi kommer ta med oss ifrån denna dagen. Några saker som kom på tal var att man bör komma förberedd, ha med olika material för att kunna konkretisera för barnen och även att man vågar bjuda på sig själv!

torsdag 3 mars 2011

VFU dag 2 3/3 - 2011

Idag var min andra dag på vfu:n och jag utgick från samma planering som förra gången jag var ute, några barn var med sist och några var nya för vad vi skulle göra. Förra gången märkte jag att åldern inte hade så stor betydelse utan att det mer är individen som spelar roll. Så idag testade jag att ha med en flicka som inte fyllt tre år än och inte heller har utvecklat sin talspråk så bra men hon tycker det är roligt och inte är rädd att vara med och hitta på nya saker.

Momentplanering

Rekvisita: Hatt eller liknande och lappar med bilder på djur

Vad: Vi ska arbeta med olika djur som kan finnas på en bondgård och deras läten, vi ska även spela memory med barnen som spelbrickor.

Hur: Vi börjar med att samlas i en ring och sjunga ”Nu så ska vi börja, börja, börja. Nu så ska vi börja, du och jag.”. Sen tar jag fram en hatt med lappar i som barnen får dra varsin lapp ur. På lapparna finns en bild och ett namn på ett djur som barnen ska härma lätet på, det finns två olika djur barnen kan få. Barnen får inte visa varandra lapparna innan alla har fått varsin lapp. När alla barn har fått varsin lapp ska de gå runt och hälsa på varandra genom att göra lätet på djuret, på så sätt ska de hitta sina ”djurkompisar”, alltså de andra barnen som har samma ljud. När alla har hittat sina kompisar samlar jag in lapparna och har förberett ytterligare en omgång med lappar, men den har gången har jag fyra olika djur. Barnen får dra varsin lapp som tidigare och när alla har fått en lapp, får barnen börja gå runt och hälsa på de andra för att hitta de/den andra som har samma djur som de själva.

Nu när barnen är uppdelade i olika djur och olika läten, då ska vi övergå till nästa aktivitet som är ett ljud-memory där barnen själva är spelbrickorna. Två barn får vara ljudletare/memoryspelare och de övriga barnen bildar par om två och två. Memoryspelarna får gå ur rummet medan de andra barnen går runt och ”blandar” sig i rummet när de blandat sig får de lägga sig på mage. De två memoryspelarna ska sedan vända på varsitt barn och när de vänder sig ska de göra djurlätet, om de två barnen som de vänt upp låter lika har de fått ett par annars får de vända tillbaka barnen och leta vidare. När alla par är funna räknar vi tillsammans hur många par det fanns. Om intresse finns kan vi göra memoryt flera gånger, annars sätter vi oss åter i ringen och sjunger ”Nu så ska vi sluta, sluta, sluta. Nu så ska vi sluta, du och jag.” .

Varför: För att få en tydlig start och ett tydligt avslut på aktiviteten börjar vi med att sjunga en inledningssång, samma sak på slutet att vi sjunger en avslutssång så barnen vet att nu är det slut. I aktiviteten då barnen får dra en lapp och genom att göra sitt läte försöka finna sina kompisar får barnen öva samarbete och får en känsla av tillhörighet då de hittar sina kompisar. Barnen får vid memoryt träna sitt minne, beröra varandra på ett naturligt sätt och öva på matematik då paren räknas. I läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) står under rubriken Förskolans uppdrag:

”Leken är viktigt för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem.” (s. 6)

Utvärdering: Eftersom det var andra gången jag gjorde denna aktiviteten med barnen så var jag lite lugnare i mig själv. Vi började med att sjunga en sång som barnen inte sjungit tidigare men de hakade på bra, mot slutet ökade vi takten och sjöng fortare och fortare. Jag tolkade det som att barnen tyckte det var roligt genom att titta på deras ansiktsuttryck. Denna gången hade jag tio barn varav hälften inte varit med gången innan, trots detta blev det stor skillnad mot första gången. De barnen som varit med gången innan härmade sitt djur högt och tydligt vilket smittade av sig på de andra andra barnen, några barn både visade sin lapp och härmade djuret.

Det andra delmomentet med fem olika djur blev verkligen häftigt att se och lyssna på, barnen härmade sina djur högt och tydligt och det lät verkligen som om vi befann oss på en bondgård. Vilken skillnad det kan bli på barnens inlevelse från första gången de gör en aktivitet till andra gången. Här blev det även ett tydligt exempel på att barnen lär av varandra, de som var osäkra tittade på sina kompisar som varit med tidigare och gjorde som dem.

I memoryt blev samma missförstånd som sist, de barnen som vände (de hade inte varit med gången innan) missförstod mig och trodde att de spelade mot varandra. Så här måste jag bli ännu tydligare i mina instruktioner! Själva vändandet gick bra och barnen behövde inte titta på sina lappar lika mycket som förra gången. Sen när barnen skulle räkna paren blev det problem igen. Jag frågade om de visste hur de skulle räkna paren om de räckte att de räknade en person i paret eller om de skulle räkna båda, båda barnen svarade att de skulle räkna båda personerna. Här blev jag lite ställd och kom inte på någon bra förklaring eftersom jag fått för mig att barnen visste hur man skulle räkna eftersom de visste att två lika djur var ett par. Här kom en pedagog till min räddning och gjorde en bra förklaring. Detta måste jag också ta till mig och inte ta för givet att barnen förstår även om det verkar så från första början, utan jag måste vara förberedd på att kunna förklara sådant som jag tror att barnen redan kan.

Vi avslutade sedan samlingen med att sjunga sluta-sången, som några barn sjungit innan och några barn hört melodin på innan. Även denna gången sjöng vi fortare och fortare mot slutet och när jag slutade sjunga hade barnen velat fortsätta att sjunga ännu fortare.

Vilken skillnad det var att göra samma aktivitet en andra gång, även om alla barnen inte hade varit med så smittade de barnen som varit med tidigare av sig på de andra barnen. Även om jag förtydligade mina instruktioner så måste jag bli ännu tydligare så att alla barn vekligen förstår vad vi ska göra.

onsdag 2 mars 2011

Studiebesök 2/3 - 2011

Under dagen var jag ute på min VFU-plats, då ingen områdesdag hade ordnats i kommunen. Jag hade nyss läst "Den musiska människan", en bok av Bjørkvold (2005), där han lyfter barns spontana musicerande. Bjørkvold menar att barns spontansång finns med i mycket av vad barnen gör, han lyfter att när ett barn till exempel sitter i sandlådan och kör med en bil samtidigt som barnet ljudar ”brum-brum” så är det spontansång. Detta är något som jag tidigare inte reflekterat över som sång, och därför var det spännande att se verksamheten med nya ögon.

Under dagen blev vi bjudna på en liten föreställning som några barn spontant hade satt ihop, under tiden som vi satt och väntade på att den skulle börja satte sig en liten flicka bakom mig och började kamma mitt hår med kaplastavar. Under tiden som hon kammade mitt hår sa/sjöng hon "borsta-borsta", efter en stund övergick hon till att färga mitt hår, hon bytte då kaplastav och sa/sjöng istället "färga-färga". Kopplar man detta till vad Bjørkvold lyfter i sin bok så är det ett tydligt exempel på barns spontansång, hade jag inte läst boken hade jag aldrig reflekterat över detta på samma sätt. 

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

tisdag 1 mars 2011

Tema & röda trådar 1/3 - 2011

Vem bestämmer temat ute på förskolorna, är det rektorn, pedagogerna eller barnen? Det borde vara barnen,  läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 6) lyfter att "verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper", men så ser det tyvärr inte alltid ut ute i verksamheten.

Hur länge sträcker sig temat, en vecka, en månad, en termin eller ett år? Ja det finns många olika tidsaspekter på ett tema, ju längre man håller på med ett tema dessto mer kan man få in, läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 6) menar att genom att arbeta temainriktat så "kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande". Om barnen tycker att temat är roligt och intressant så varför avbryta bara för att den utsatta tiden passerat?

Ett tema kan i stort sett handla om vad som helst, varför inte ha ett tema om bananer? Vad som först kan verka som ett "konstigt" tema kan visa sig vara väldigt givande.

På min vfu-plats har de gjort ett tema av barnboken "Knacka på! av Anna-Clara Tidholm, hur länge varje sida/moment håller på beror på barnens intresse. När jag var ute i höstas var de på första sidan, nu i mars är de på sidan tre. Genom att hämta inspiration från boken har barnen fått spela trumma och öva turtagning, övat sin kroppsuppfattning genom en röreslelek där de ska hoppa, trilla, rulla runt och ligga stilla. De har träffat en kanin och ätit morötter (vet inte exakt vad de gjorde mer). Nu är de på apkalas där de får ta sig igenom en hinderbana där de ska gå på kuddar, göra en kullerbytta och krypa genom en tunnel. De gör även ramsan om aporna som hoppade i sängen, då tränar de sitt språk och sin finmotorik. Barnen har även fått göra egna knacka på böcker, sidorna är i olika färger precis som dörrarna i boken. Bakom varje dörr/färg finns något betydelsefullt för barnen, det kan vara ett syskon, ett husdjur eller en favoritleksak.



Min spontana reaktion på knacka på temat är, varför krångla till det? Genom att hämta inspiration från en bok kan man få med så otroligt mycket. Nu var inte det här barnens egna förslag, men pedagogerna genomför temat med inlevelse och glädje vilket smittar av sig på barnen!