MING med Torben Stenberg 13/5 - 2011

Idag fick vi besök ifrån Dalarna i form av Torben Stenberg, verksam förskollärare och utbildad musikterapeut. Han kom att lyfta begreppet MING som står för Musik Introduktion för Nybörjare i Grupp. Vi som förskollärare har privilegiet att kunna strunta i vad som är rätt och fel gällande musik och bara spela och musicera för att det är roligt. Vi ska så ett frö hos barnen och alla ska kunna vara med, huvudsaken är att vi spelar. 

Han nämnde tre delar i musiken som skapar en helhet, dessa tre var ljud, puls/rytm och toner. Det var utifrån de tre delarna som vi jobbade under dagen. Vi fick bland annat göra en ljudsaga, Torben berättade vad som hände och vi fick komma på passande ljud till, antingen med hjälp av kroppen eller instrument. Det visade sig att instumenten var överflödiga, med hjälp av kroppen kan man nästan komma på hur många ljud som helst. För varje ljud kom vi även på en symbol som vi skrev upp på tavlan och som fick representera ett särskilt ljud. Torben liknade detta med att läsa, där varje symbol är en ljudenhet precis som bokstäver är när man läser. Att jobba med ljudsagor kan därför vara en bra och lustfylld förberedelse inför läs- och skrivinlärningen. Detta kan kopplas till läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) där det står att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner".

Torben hade även med sig några olika instrument som vi fick spela på. Däribland flöjter som spelade en ton, han hade sex flöjter med olika toner, varje flöjt var märkt med en färg och varje färg representerade en ton. Vi fick spela en melodi tillsammans på flöjterna, Torben hade med sig olika färprickar som vi fick spela efter så det var till att man var uppmärksam på vilken färg det var som man skulle spela på.

Två andra instrument som Torben hade med sig var bygelgitarr och ensträngad bas. Även bygelgitarrerna utgick ifrån samma princip som fljöterna. Det fanns ett ackord som var grundackordet, sen bytte man ackord genom att flytta en bygel antingen till höger eller vänster beroende på vilket ackord man ville spela. Även ackorden var färgmärkta så det räckte att man följde färgerna för att veta vilket ackord som skulle spelas.

Tack Torben för en rolig och givande dag, jag säger som jag sagt innan

"varför krångla till det"!

Musikprojekt 9-12/5 - 2011

Måndag och sista dagen innan premiären av föreställningen!
Cecila var med oss under dagen och kom med tips, idéer och synpunkter på föreställningen och arbetet runt omkring. Vi tränande på med ordinare "skådespelare" och med våra stand-in, alla gör verkligen ett kanon jobb! Kören fick lite coachning och hjälp på vägen. Jag är själv med i kören och känner en trygghet i att inte behöva stå där själv och det blir en härlig gemenskap (vore det inte för den lilla detaljen att jag inte kan sjunga kanske jag skulle gått med i en kör även privat). Cecilia har jobbat med att försöka få kören att titta på publiken istället för mot scenen, och även att vi ska förmedla ett budskap och måste därmed vara noga med att vi uttalar alla orden ordentligt och lever oss in i det vi sjunger. Trots att jag inte varit med hela tiden på grund av sjukdom kan jag ändå känna att jag har utvecklats tillsammans med kören, från att  ha stått och nästan bara viskat fram sångtexterna till att verkligen ta i och försöka förmedla ett budskap.

Alla föreställningar har gått bra och vi har fått positiv kritik av vår publik. Barnen har verkligen varit delaktiga i teatern och kommenterat vad som hänt på scenen. Under föreställningen för andra studenter var publiken inte alls lika med på noterna som när vi spelade för barnen, usch vad man blir tråkig när man växer upp (inte alla, men många). Även om studenterna inte var lika delaktiga som barnen så uppskattade de ändå föreställningen och tyckte att vi gjort ett kanon jobb med föreställningen och förmedlade ett bra budskap.

• Ingen annan ska säga åt dig vad du inte kan bli, man kan bli det man vill.
• För att få en vän måste man vara en vän.
• Ju fler vänner man har dessto roligare har man!

Vi tog tillvara på Maries idé med att stå med ballonger och vänta på barnen när de skulle gå tillbaka till förskolorna. Vi fick dock släppa idén med att alla skulle få röda ballonger, och istället för helium i alla ballonger hade vi blivit sponsrade med ballong-pinnar från McDonalds. Samtidigt som vi stog och väntade på barnen sjöng vi samma melodi som avslutade hela föreställningen "Hejdå, tack och adjö"


En kommentar som bandet verkligen ska ta till sig var när Jörgen trodde att vi hade playback för att musiken lät så bra!

Under de här tre intensiva veckorna har vi lärt oss att verkligen lyssna på varandra och att nyckeln till framgång är kommunikation. Vi har växt i våra roller och på så sätt fått ökat självförtroende. Vi har experimenterat och testat varandras idéer för att se vad som fungerar och inte. Sammanhållningen i gruppen har ökat och vi har lärt känna varandra på ett helt nytt sätt och sett sidor hos varandra som vi inte skulle fått se annars. Härligt jobbat!

Genom att göra ett sånt här musikprojekt tillsammans med barnen kan de få med sig lika mycket som vi har fått. I läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 9) står bland annat att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler". Detta gör man i allra högsta grad då man arbetar tillsammans i ett sånt här projekt, det gäller att lyssna till alla så att alla känner att de är delaktiga och gör skillnad.

Vidare lyfter Lpfö98 (s. 10) att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning". När vi arbetar på scenen får barnen träna på hur man rör sig för att förmedla budskap, både själv och tillsammans med andra. De får utifrån Lpfö98 en chans att "utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning", hur stor är scenen, var sitter publiken och hur ska man stå vänd och så vidare. Då vi arbetar med att göra kulisser använder barnen sin finmotorik när de klipper, klistrar, målar och så vidare. När vi arbetar med kulisserna utvecklar barnen även "sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" (Lpfö98, s. 10).

Vi använder oss även av språk, matematik, naturvetenskap, begrepp och mycket mer som går att koppla till läroplanen. Jag har nu endast lyft endel som läroplanen lyfter att man ska arbeta efter, men det går att hitta hur mycket som helst. Gör man ett sånt här projekt med barnen behöver man inte vara rädd att man inte jobbar utifrån läroplanen. Så nu gäller det bara att ta mod till sig att våga starta upp ett projekt och låta barnen vara delakiga, man behöver inte veta var det leder, våga släppa kontrollen och improvisera mera!

Musikprojekt 2-6/5 - 2011

Under måndagen jobbade alla grupper på enskilt, för att under tisdagen träffas och spela upp för Cissi för att få kommentarer om hur vi kan jobba vidare.



Jag blev tyvär sjuk under veckan och missade hur det gick på alla övningar tillsammans, men jag har förstått att det fanns många olika viljor och förslag. Men när jag kom i slutet av veckan var jag imponerad av gruppen! Tänk vilket arbete alla har lagt ner, och trots alla viljor har man ändå lyckats komma överens och komma så här långt!

För att jag ändå skulle vara lite delaktig har jag suttit hemma och gjort ett fodral till cd-skivorna som varje barngrupp ska få med sig hem efter föreställningarna. I cd-fodralet står alla sångtexter samt vilka som har gjort text och musik till dem, även låtarnas längd står med. Jag har också följt arbetets gång på ping pong och varit delaktig via pim.

Så här ser texten på baksidan av cd-fodralet ut:

Musiken från föreställningen om

Draken Drakos äventyr

1. Draken Drako 1.57

Text & musik: Malou Andersson, Miriam Karlsson,

Malin Makhzomi & May Yousef

2. Prinsessan 1.20

Text & musik: Maria Arberger, Ida Karlsson, Malin Karlsson

Wannebrant & Teuta Shporta

3. Jag vill ha en vän 1.46

Text & musik: Amanda Ahlqvist, Marie Becker, Sandra Jonsson

& Katerina Voutsina

4. I min säng 2.10

Text & musik: Sara Berglund, Ida Larsson & Linnéa Larsson

5. Draken och Stina 1.43

Text & musik: Marie Edvardsson, Anna Freed,

Karin Söderström & Sanna Viveland

6. Hej hå 2.51

Text & musik: Emelie Andersson, Thomas Arens-Fredin,

Sofie Hellgren, Maria Ledinski, Sanja Magnusson Varic,

& Sara Svensson

 

Tillsammans i gruppen har vi även skrivit ett paper där vi skrivit ner processen och styrkt med olika referenser varför vi arbetat som vi gjort, och hur arbetet kan se ut i barngrupp.

Vi började med att planera tillsammans med övriga i klassen vilken rekvisita som skulle vara med i musikteatern. Manusgruppen skrev en lista till oss (rekvisitagruppen) med önskemål på olika artefakter som skulle behövas i musikteatern. Vi i rekvisitagruppen fördelade de olika projekten mellan oss. Därefter satte vi igång med vår skapandeprocess och under hela tiden hade vi ett nära samarbete med de andra grupperna särkilt då manusgruppen.

I den reviderade läroplanen (2010, s. 12) står det att: ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

Vi anser att barnen kan bli delaktiga genom att få erfara olika uttrycksformen, men att de med fördel också bör ingå i processen som är viktigare än slutprodukten vilket kan vara bra att tänka på om man ska göra ett liknande projekt i barngrupp. Det ger nämligen barnen tid att reflektera och använda sig av sina estetiska förmågor. Genom att få barnen delaktiga i en process blir deras tankar och erfarenheter det som genomsyrar själva slutprodukten. Vi anser också att genom att få barnen delaktiga i processen från början gör det att de får lättare att utforska sin identitet och att känna sig tryggare i gruppen

Liknande teorier nämns även i ”Barnkonventionen” (2009) där det står skrivet att: utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är bild, lek och estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg att använda sig av och genom att göra ett liknande projekt som vårt får man in alla dessa delar och mycket mer. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) anser att aktiviteter är bra för barns självständighet samt ger dem en inbjudan till engagemang och samspel med andra barn. Ett projekt eller tema skapar många situationer där barnen får möjlighet att interagera med varandra och tillsammans hitta lösningar på olika problem som kan uppstå.

I musikteatern finns ett stycke där draken lägger sig för att sova, för att förtydliga detta för barnen har vi gjort ett fönster där stjärnor ”lyser”. Om man gjort detta didaktiskt i ett samarbete med barnen hade man kunnat arbeta med matematik under arbetets gång genom att till exempel: fråga barnen hur många stjärnor som finns och vilka som är små och stora får vi in både matematik och språk.

Uddén (2004) menar att det är viktigt för barns utveckling att de får se exempelvis bokstäver, siffror, tavlor med mera för lärandet. Hon anser att om barnen ser alla dessa symboler i en tidig ålder kan de lättare återkoppla till det senare i livet. Barnen kan också använda symbolerna som en inlärningsmetod senare i utvecklingen. Förförståelsen är väldigt viktig för barnen.

Vi har gjort en buske som skall stå på scenen, där prinsessan kommer gömma sig bakom. Detta kan man också arbeta didaktiskt med genom att prata med barnen om begrepp som vilken form busken har och begrepp som bakom och framför i och under samt figurer och volym.

Vi har även gjort dekor, där vi målat landskap och djur. I den reviderade Läroplanen (2010, s.11) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Genom att låta barnen vara delaktiga i processen så som att måla kulisser och samtidigt prata om djur och natur ger man dem möjlighet till ett lustfyllt lärande inom naturvetenskapliga ämnen.

Vi har även sytt en draksvans, där vi började med att göra en mall i papper och därefter målade mönstret på tyg vilket vi sedan klippte ut. Därefter räknade vi hur många taggar som skulle vara på svansen. Sedan tog vi räta mot räta och sydde ihop de olika delarna till drakens stora svans. Avslutningsvis målade vi svansen grön.

I bildsalen där vi främst arbetade står allt material tillgängligt och synligt. Det gjorde det lättare för oss att skapa de olika föremål som behövdes eftersom man lätt kunde få en överblick av vad man hade för material att utgå ifrån. Pérez Moreno och Malagarriga i Rovira (2010) skriver att det är viktigt att materialet står framme och är tillgängligt för barnen så att de på egen hand när de känner för det gör egen musik. I den reviderade Läroplanen (2010, s 13)står det så här: ”…förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga”. Vi anser att det är viktigt att skapa en miljö där allt material är tillgängligt för att barnen själva skall kunna styra över sitt skapande få möjlighet att använda sin kreativitet fritt.

Genom det vi gjort under vårt projekt har vi haft en önskan om att förstärka barnens upplevelse och göra själva musikteatern mer levande för dem. Detta tror vi kan leda till att de tar med sig upplevelsen de får i sin egna fria lek då de kommer tillbaka till sin verksamhet. Det har också gett oss många bra insikter till hur vi själva vill arbeta med teman och projekt när vi är färdigutbildade pedagoger.

Referenser

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Moreno, Jessica Perez; Malagarriga i Rovira, Teresa (2010) Discovering Music through Chick Corea in Early Learning Centers in Spain: Proposals and Materials. General Music Today; v24 n2 p4-8 Jan 2011

Databas: ERIC

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk. Författaren och studentlitteratur.

Musikprojekt 27-29/4 - 2011

Rekvisitagruppen har en lista på allt som behöver göras och arbetet flyter på bra, här håller några på att måla den stora kulissen.

Vi har beslutat att det blir fyra föreställningar, tre för barngrupper och en för övriga studenter. Anledningen till detta är att det endats får vistas 70 personer i dramasalen åt gången och det är sammanlagt över 90 barn som vi har tänkt bjuda in, detta innebär att vi kan bjuda in cirka 30 barn varje föreställning. Barngrupperna är inbjudna tisdag, onsdag och torsdag förmiddag mellan kl. 10.00-10.30 och studenter är välkomna på tisdag eftermiddag mellan kl. 13.00-13.30. Inbjudningarna är utskickade och Marie Simonsson kommer lägga upp ett anslag på ping pong där övriga studenter bjuds in. För att ha koll på hur många som kommer och att det inte blir för många, sitter en lapp på dörren till musiksalen där studenter kan skriva upp sig om de är intresserade av att komma.

Så här ser inbjudan ut som gått ut till barngrupperna

Vi har även haft vårt första generalmöte under fredag eftermiddag, närvarande var jag (rekvisita, hade även stöd av Sanna), Malou (musik), Sara B (manus) och Marie Simonsson. Alla rapporterade hur respektive grupp låg till och om de behövde hjälp med något. Vi diskuterade även att det vore roligt om alla barnen fick med sig en röd ballong efter föreställningen, alla ska leta efter röda ballonger hemma. Marie föreslog att vi skulle kunna stå nere i entrén med varsin ballong när barnen kommer ner och ska tillbaka till förskolorna. För att ballongerna inte ska hänga ska vi kolla upp om vi kan få tag i helium.

Musikprojekt dag 1 26/4 - 2011

Första dagen på vårt gemensamma musikprojekt. Under dagen delade vi in oss i tre olika grupper; Teater/manus, Rekvisita/ljud och Musiker. Alla fick själva bestämma i vilken grupp de ville vara delaktiga. Jag själv valde att vara med i rekvisita gruppen, detta av flera anledningar. Det hade varit väldigt roligt och utvecklande att vara med i musiker gruppen och verkligen lära sig spela instrument, men med tanke på att jag för tillfället läser dubbla kurser kände jag att min tid inte skulle räcka till. Detsamma gällde teater och manus gruppen. Genom att vara med i rekvisita gruppen skulle jag verkligen kunna vara aktiv och delaktig när jag är där, men utan att känna pressen att behöva öva på ett manus eller ett instrument utöver tiden i skolan.

Under dagen lyssnade vi även igenom de låtar som vi gjort i de olika grupperna tidigare i kursen, för att hitta en röd tråd och en meningsfull handling i teatern. Vi kom överens om att lagom tid för föreställningen skulle vara 30 minuter så att barnen skulle orka sitta still och inte tappa intresset. Ålder på barnen för föreställningen kom vi överens om att 4-6 åringar skulle passa bra och vi diskuterade även vilka som var intresserade av att bjuda in sina vfu-platser till föreställningen. Innan vi delade upp oss i respektive grupper utsåg vi en general/kontaktperson från varje grupp som skulle träffas med jämna mellanrum och kolla av läget. Vi insåg även att det skulle komma att krävas mycket kommunikation mellan grupperna för att allt skulle flyta på och för att vi skulle veta hur de andra arbetade och tänkte kring olika saker som dök upp.

Studiebesök 20/4 - 2011

Idag när jag gick hem från tågstationen passerade jag en lekplats. Där stod en man/pappa med gitarren i högsta hugg och spelade och sjöng tillsammns med en grupp barn. Barnen var i blandade åldrar från hans dotter i tre års åldern och upp till tolv-åringar. Det var en härlig syn att se, att musiken kan skapa en sådan gemenskap. Det var även kul att se att någon ger barnen möjlighet att få lyssna och vara delaktiga i livemusik, alla barn kanske inte får den möjligheten annars. Om man kan spela ett instument och sjunga så är det ju jätte bra att man tar med gitarren ut i det offentliga och delger andra barn den musiken istället för att bara sitta hemma och spela eller kanske bara för sådana man känner.

Improvisation med Martin Holmlund 15/4 - 2011

Med improvisation menas att man inte exakt vet vad som ska hända eller hur resultatet kommer att bli, men man är ändå inte oförberedd. Barn improviserar intuativt med musik, de testar ljud, leker och utvecklar dessa. Barns kreativa flöde är även bättre än vuxnas, de kan hitta på de mest fantastiska saker. Men med tiden lär sig barnen vad som är socialt accepterat och får därmed begränsningar som hämmar deras kreativitet. I förskolan ska vi skapa miljöer så att barnen kan stimulera sig själva och varandra. Vi som pedagoger ska jobba med barnens perception och utveckla deras förmåga att ta in och uppfatta olika saker. Vi fick göra ett moment som övar perceptionen, alla skulle klappa händerna men man fick inte klappa samtidigt som någon annan. I denna övning gäller det att ha koll på hela gruppen samtidigt, man får med både det sociala och det kommunikativa. Ute i barngrupp kan det vara lagom att ha med 4-5 barn, för att lättare kunna ha koll på alla.

Barnen måste få närma sig instrument på olika sätt inte bara genom att lära sig spela "riktigt", de måste få utforska instrumenten, testa hur instrumenten kan låta och testa att återskapa olika ljud. Alla föds med olika förutsättningar och barnen måste därmed få många olika möjligheter att uttrycka sig. Med hjälp av instrument kan man uttrycka känslor, hur låter det när man är ilsken, rädd, hotfull, glad eller drömmande. Vilka instument passar bäst att använda för att förmedla de olika känslorna? Genom att arbeta så här med barnen får de ett utifrån perspektiv på känslor, de får ett nytt sätt att se på de olika känslorna och får en chans att uttrycka dem.

Under dagen fick vi gestalta en saga utan ord och utan rekvisita, sen fick vi göra den en andra gång och då fick den andra gruppen spela instrument till samtidigt som vi gestaltade. Vi fick sedan lyssna till resultatet vilket var ganska häftigt, man kunde genom de olika ljuden veta precis var i sagan vi befann oss. Martin menar att detta även är något man kan arbeta med barn med, har man små barn kan man börja på en "lättare" nivå genom att låta några barn spela instrument till när några andra barn springer, smyger och så vidare.

Genom att arbeta med improvisation och med att förmedla olika känslor och händelser med hjälp av ljud, instrument och kropp i barngrupp arbetar man efter vad som står i läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s. 10) under mål för utveckling och lärande, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, röresle, sång och musik, dans och drama".

När vi gjorde denna övningen fick jag verkligen en tankeställare "varför krångla till det?", det var inga problem att se vilken saga den andra gruppen gestaltade trots att de inte sa något eller använde sig av någon rekvisita. Jag tror att man ute i verksamheten förstorar upp allting och gör en stor grej av det, istället för att bara spela upp en saga spontant. Sen när vi gick igenom de olika känslorna i sagan fick vi med väldigt mycket som vi inte hade tänkt på från början. Det är klart att man ska ha en tanke med det man gör men samtidigt så behöver man inte göra så stor grej av själva uppspelandet. Barnen har en bra fantasi och kan nog föreställa sig minst lika bra som vi gjorde idag.

Till sist måste jag säga att det var en väldigt givande dag, jag har fått mycket inspiration och insett att man inte måste krångla till allting.